Fotbollsvärlden förändrades 2006.

VAR – video assistant referee – fanns inte.

Men den analoga varianten gjorde entré. Verbal assistant referee, kan man kalla den.

Från VM 2006 har domarna kunnat prata med varandra via headset och sedan dess surras det friskt.


Tidigare skulle domaren på linjen vifta med flaggan och hoppas att huvuddomaren kastade en blick.

Den assisterande domarens befogenhet är samma som när titeln var linjedomare. I praktiken har tekniken gjort att linjedomaren klivit närmare händelserna. Tidigare skulle domaren på linjen vifta med flaggan och hoppas att huvuddomaren kastade en blick. Nu kan han eller hon från kanten rakt in i örat ropa ett inledande:

– Blås.

Två gånger på två veckor har två assisterande domare spelat stora roller i två svenska elitmatcher.

Örebro fick målet som skulle ge första poängen i superettan bortdömt. AIK fick en straff mot sig i derbyt mot Djurgården.

I Örebro-fallet gick allt fel. En frispark sköts i mål men huvuddomaren visade snabbt att målet skulle dömas bort.

Den assisterande domaren hade sett en screening som inte fanns och även om den funnits skulle målet ha godkänts eftersom bollen seglade över alla spelare och direkt i mål.


Om en huvuddomare är vänd bort från en händelse ska de assisterande domarna täcka upp vid behov.

Derbyhändelsen är mer intressant.

Om en huvuddomare är vänd bort från en händelse ska de assisterande domarna täcka upp vid behov.

Om huvuddomaren inte ser men får höra att det ska blåsas, då blåser huvuddomaren. Särskilt i en domartrio som är så samkörd som Glenn Nyberg och hans assisterande Mahbod Beigi och Andreas Söderkvist. Det säger förre elitdomaren Jonas Eriksson när vi pratar om de två aktuella matcherna.

Det är där Maria Montazami kommer in i bilden.

I säsongens första avsnitt av Förrädarna var hon heeelt säker på vem som var förrädare. När utspelet landade rätt fick hon stjärnstatus hos andra deltagare.

Med ett lätt stänk av hybris körde Montazami på ännu hårdare i nästa avsnitt. Hon var ”tusen procent säker” på vem som skulle ut.

Den gången var hon helt fel på det. Hon hade inte klarat att läsa spelet.

En assisterande domare ska inte bara vara minst lika säker som Maria Montazami. Utan också kunna läsa hela bilden.

Huvuddomarens nivå bidrar till att skapa bilden för bedömningen i en match, lika mycket som det som händer i och utanför själva spelet.

Huvuddomaren Glenn Nyberg hade precis vänt kroppen och kunde inte se när AIK:s Sotirios ”Sotte” Papagiannopoulos tryckte till Tobias Gulliksen så att djurgårdaren föll och fick en straff.

Skrollar man matchen bakåt några sekunder och tittar på Nybergs position och kroppsvinkel så måste/borde Nyberg ha sett det som hände före. Gulliksen gav ”Sotte” ett tjuvnyp.

Om Nyberg missade Gulliksens tjuvnyp är det märkligt. Om han inte tyckte att det var något att blåsa för i ett derby där han lagt ribban för det tillåtna på en rimligt hög nivå är det mer logiskt.


Då har den assisterande domaren sedan omedvetet men aktivt rivit ribban för bedömning.

Men då faller den enkla och bekväma förklaring domarbasen Stefan Johannesson slog fast två dagar efter matchen. Han konstaterade att straffen var felaktig. Men han gjorde det på ett sätt som skapade känslan att han ändå ville skydda domartrion.

Till Fotbollskanalen sade Johannesson att han ihop med ”Bedömningsrådet” tittat på situationen. Han förklarade att straffen kom för att den assisterande domaren inte såg tjvuvnypet som borde blivit frispark. På Johannesson lät det som att huvuddomaren inte såg någon av situationerna.

Han sade om Nyberg:

”Glenn hade vänt sig om och var uppe vid mittlinjen.”

Jag vet inte vilka bilder Johannesson haft. På de jag skrollar fram och tillbaka många gånger verkar huvuddomare Glenn Nyberg verkligen se den första händelsen. Och han befann sig mellan straffområdet och mittlinjen.

Däremot kan den assisterande domaren ha missat Gulliksens tjuvnyp. ”Sotte” kan, jag skriver kan, själv ha skymt sikten för den som stod på den bortre långsidan. I så fall såg den assisterande domaren bara en oprovocerad attack från AIK-backen och ville täcka upp för huvuddomaren.

Det är Johannessons facit. Domarbasen vill inte kännas vid de jobbiga alternativen.

Att Nyberg såg första läget men missade att agera.

Eller att han inte tyckte att Gulliksens tjuvnyp var något att blåsa för. Då har den assisterande domaren sedan omedvetet (han såg ju inte det första) men ändå aktivt rivit bedömningsribban som huvuddomaren lagt upp.

Till sist: John Guidetti var efteråt minst sagt upprörd över straffen AIK åkte på men om han bara tryckt in bollen i 91:a minuten hade straffen inte haft någon betydelse.

Anton Salétros var den enda som tryckte in ett AIK-mål. I momentet före kunde Djurgården mycket väl ha fått frispark.

Läs fler texter av Johan Esk.

Share.
Exit mobile version