Det är hård konkurrens om vilket landslagsfiasko som är det största i svenska fotbollshistorien.
Japaner, japaner, japaner i OS 1936?
1980-talets alla misslyckade kval med ”Laban”?
Enstaka matcher som Albanien 2008, Österrike 2015, Georgien 2021 eller Azerbajdzjan 2023?
Nej, Jon Dahl Tomasson och hans landslag är uppe i en fiaskofinal med det Olle Nordin och hans gäng fick till i Italien.
Det som gör att VM-kraschen 1990 håller förstaplatsen är det bisarra som hände på vägen.
Det blev en taktfast krasch redan i gruppspelet.
Olle Nordin tränade under uppladdningen spelarna hårt för att de skulle vara formtoppade till slutspelet. Dit kom aldrig Sverige. Det blev en taktfast krasch redan i gruppspelet.
1–2, 1–2 mot Brasilien och Skottland. Sedan en Grande Fiaskofinale. 1–2 mot Costa Rica.
Och däremellan:
Festen.
Eftersom Sverige skulle spela länge i VM tyckte tydligen förbundsledningen att spelarna behövde få koppla av efter två matcher. Fruar och flickvänner dök upp och som ett bevis för att det här var en annan tid lovade en spelare inför reportrarna att det skulle ”smälla i madrasserna”.
Men inte bara det.
I den liguriska fiskebyn Camogli i närheten av Genua ligger det makalöst vackra hotellet Cenobio dei Dogi. Det håller lätt för en säsong i White Lotus.
Jag hittade en matsal och tänkte: Det måste ha varit här det hände.
Jag checkade in där precis en vecka efter att Sverige i september 2025 hade förlorat sin första match av två mot Kosovo. Havsutsikten var magnifik men mitt fokus var på något annat. Jag hittade en matsal och tänkte:
Det måste ha varit här det hände.
Under alla år som Lennart Johansson, som 1990 var ordförande i Svenska Fotbollförbundet, och jag bodde i samma hus pratade vi om mycket men jag glömde att fråga:
Varför stoppade du inte Festen?
35 år senare är det fullständigt obegripligt att ingen efter två raka förluster i VM ställde in spektaklet på hotellet. Att ingen bara sade till de influgna artisterna Björn Afzelius och Totta Näslund att det inte skulle bli något gig. Hälsade Lasse Brandeby att han fick komma och göra sin Kurt Olsson någon annan gång.
Och meddelat fruar, flickvänner, förbundsfolk och inte minst journalister att festen var inställd.
Men man jobbade inte så då.
Herrlandslaget i fotboll har varit vägledande i nedstängningen.
Långt in på 1990-talet var alla träningar öppna, alla spelare gick att intervjua efteråt.
I dag är många svenska landslag mer och mer stängda för media och herrlandslaget i fotboll har varit vägledande i nedstängningen.
Jag mejlar den legendariske sportjournalisten Åke Stolt. Minns han festkvällen i Camogli?
Det gör han:
”Den beryktade festen hölls efter två förluster. Björn Afzelius och Kurt Olsson uppträdde. Brandeby hittade aldrig Kurtan-rösten så det var lite halvfiasko.
Och så sjöng Björn Afzelius: ’Allting kan gå itu, allting kan gå i tusen bitar’ och Olle Nordin hade just skilt sig och satt med sin hårfrisörska från Södertälje med en tändare i luften och spelarna sprang runt och krökade och av någon underlig anledning var vi i pressen bjudna dit och, jo allting gick i tusen bitar.
Det var Olle Nordins dödsmässa vi upplevde där. De onda aningarnas natt. En begravningsmässa för ett landslag i spillror. Om väggarna kunnat tala hade du fått en oförglömlig historia.”
Det finns likheter mellan då och nu. Glenn Hysén var stor stjärna i Liverpool, Alexander Isak kanske kan bli det. Mats Magnusson hade öst in mål i Portugal, precis som Viktor Gyökeres. Glenn Strömberg var kung i Italien men fick knappt spela för Sverige. Hos Tomasson hade Anthony Elanga och Lucas Bergvall svårt att få speltid trots bra insatser i Premier League.
Likheten är också den känsla de nya förbundskaptenerna drog in med.
Efter Lars ”Laban” Arnessons träningsoveraller kom Olle Nordin med snygga rockar och eleganta kostymer.
Efter Janne Anderssons svenska mylla kom Jon Dahl Tomasson med en internationell aura.
Det tog det bara två år från haveriet i Italien till att trygge Tommy Svensson tog Sverige till semifinal i hemma-EM och 1994 blev en brons-och-bad-i-fontänerna-sommar.
Nu behövs bara två segrar i mars för att Sverige ska få uppleva en ny VM-sommar. Chansen finns tack vare gruppsegern i Nations League som Jon Dahl Tomasson ordnade. Sedan kom raset som gjorde att han blev förste förbundskapten att få sparken.
Till sist: Långt innan Goda Grannen blev min goda granne tog han och kompisen Stefan en sport-Fiat till Italien för att kolla VM 1990. Harry Scheins gamla kärra, tänk om bilar kunde prata, orkade hela vägen till Camogli. Kompisarnas taktik var att närmarkera spelarna.
En del kända tv-profiler såg ut att ha lite jobbigt med det italienska solljuset.
GG och Stefan gled ner i vattnet från den allmänna stranden, simmade ut, rundade någon halvhjärtad avspärrning och klev upp på hotellets privata strand- och poolområde. Goda Grannen och Stefan började hänga med spelarna. Det var onekligen andra tider.
De två supportrarna blev inte inbjudna till Festen men Goda Grannen kunde notera att en del kända tv-profiler såg ut att ha lite jobbigt med det italienska solljuset dagen efter kvällen med det sjunkande landslagsskeppet.
Tre dagar efter att sången om tusen bitar slingrat ut mot den italienska kvällshimlen såg Costa Ricas Hernan Medford till att det svenska skeppet slog hårt i botten. Fiaskot fullbordades.




