Johan Olsson var på toppen av sin skidkarriär. Jag och fotograf Jonas Lindkvist gjorde en reportageserie om hans väg mot VM i Falun 2015 och under något av våra möten kastade jag ur mig:
Finns det någon skidåkare du fortfarande är imponerad av?
Tänkte att han möjligen skulle nämna en Northug eller Björgen. Cologna eller kanske Kowalczyk.
Olsson valde typiskt honom helt annat spår.
– Ja, svarade han direkt.
– De som kommer mellan 10 och 15 på SM. De kan lägga ner lika mycket tid som jag gör, de tränar nästan lika hårt och satsar ofta lika mycket som jag. Men de tjänar knappt några pengar, får nästan ingen uppmärksamhet och kanske aldrig når några stora framgångar.
– De är jag imponerad av.
Det borde fler vara.
De är idrottens osjunga hjältar.
De är idrottens svar på näringslivets mellanchefer. De där som är klämda av krav uppifrån och tjafs från golvet och ofta har strikt och trång verksamhetsfrihet men ska se till att allt flyter på. (Jag har själv testat. Det blev ingen succé).
Inför ett stort mediauppbåd kommer spelare som tjänar bra pumpas fram av publiken.
De här nyckelfigurerna är lika viktiga för idrotten som kommunpolitiker i opposition är för demokratin. Det de gör syns sällan, har begränsad påverkan men de måste finnas där.
Flytta blicken till en rykande het fotbollsarena i södra Stockholm, söndag eftermiddag. Hammarby–Djurgården inför närmare 30 000 åskådare. I ett pulserande tryck inför ett stort mediauppbåd kommer spelare som tjänar bra pumpas fram av publiken (som i bästa fall inte spårar ur).
Det räcker inte med 51-procentsregeln, idrottsdemokratin, det stora publikengagemanget eller annat som pekas ut som allsvenskans styrkor för att ge matchen sin tyngd.
Det behövs också alla matcher som samma helg spelas i division 1-serierna. Där finns spelarna som är nära men ändå långt ifrån toppen. För dem är fotbollen betydligt mer än en hobby. För många är det inget det går att leva på.
Utan herrarnas division 1-serier eller damernas elitettan håller inte den svenska fotbollspyramiden ihop hela vägen upp.
Och medan Skellefteå och Brynäs gjort upp i ena semifinalen var det lika viktigt för hockeykartan att två andra lag längs E4:an – Sundsvall och Hudiksvall – tävlade om att ta en finalplats i kvalet till hockeyallsvenskan.
Utan serierna och kvalen just eller en bit under de bästa finns ingen spets att sträva mot.
Om inte idrottspyramiden är hel kan ingen uppleva det speciella med att vara på toppen. Känna hur det blåser där och märka hettan av allt ljus. Utan serierna och kvalen just eller en bit under de bästa finns ingen spets att sträva mot.
Det är också därför alla kval som just nu pågar i många lagsporter är en unik kombination av det bästa och värsta som finns i svensk idrott.
Förra helgen stängdes den tävlingsmässiga delen av svenska skidsäsongen. Fjälltopploppet i Bruksvallarna och en del andra mindre tävlingar är kvar men SM-tävlingarna i Kalix var ändå en slutpunkt.
Och där fanns de.
Johan Olssons hjältar.
De var inte lätta att hitta efteråt.
Jag gick in på Svenska skidförbundets hemsida och fann ett referat från de avslutande loppen. Damernas tremil, herrarnas femmil. Längst ner i texten stod:
”Utanför topp fem stod bröderna Murto från Gällivare för stora prestationer när Eelis Murto blev sjua och lillebror Henri Murto blev tia.”
Att inte fler fick synas ens hos det egna förbundet var hårt.
Sedan kom resultatlistan. Där fick bara tre åkare i varje lopp plats. Att inte fler fick synas ens hos det egna förbundet var hårt.
För ett SM är inget riktigt SM om inte resultatlistan fortsätter en bra bit nedanför de tio bästa. Då liknar det mer en inbjudningstävling i en proffscirkus.
Jag klickade mig vidare in till arrangörernas hemsida och där, där hittade jag dem i en resultatlista.
Åkarna på platserna 10 till 15. De som Johan Olsson och fler borde vara imponerade av.
I damklassens 30 km:
10) Moa Majbäck, Kiruna Skidor.
11) Alicia Persson, Åsarna IK.
12) Moa Larsson, Borås SK.
13) Magdalena Nilsson, IFK Umeå.
14) Maja-Lina Sande, Gellivare Skidallians IK.
15) Lina Lanto, Gellivare Skidallians IK.
Och i herrarnas femmil fanns:
10) Henri Murto, Gellivare Skidallians, IK.
11) Olof Jonsson, Trillevallens Sportklubb.
12) Jesper Persson, Åsarna IK.
13) Alfred Buskqvist, IK Stern.
14) Rikard Vestin, Sollefteå Skidor IF.
15) Nikolaj Riekkola, Kiruna Skidor.
