Sveriges utrikespolitik vilar på folkrätten enligt utrikesminister Maria Malmer Stenergards linjetal den 8 december. Det var därför följdriktigt att Sverige i FN:s generalförsamling åtta dagar senare röstade för att be FN-domstolen att omgående yttra sig om ”Israels ansvar för FN:s närvaro och verksamhet ”.
Resolutionen initierades då det israeliska parlamentet i oktober antog två lagförslag som gör det omöjligt för Unrwa – FN:s organ för palestinska flyktingar – att verka på ockuperat område. Lagarna ska träda i kraft i slutet av januari i år.
Resolutionen slog fast alla staters ansvar för att Unrwa ska kunna genomföra sitt uppdrag enligt Generalförsamlingens mandat. Unrwa är oersättligt och utgör ”ryggraden för alla humanitära insatser i Gaza”. Israel måste enligt FN-stadgan skydda FN:s institutioner och personal.
I oktober uttalade de nordiska utrikesministrarna gemensamt att ett avslutande av någon av Unrwas aktiviteter skulle få förödande konsekvenser för hundratusentals civila och vara ett brott mot Israels förpliktelser. Israel måste ompröva lagförslagen och säkerställa ”obehindrad humanitär tillgång från Unrwa till de palestinska flyktingarna.”
Också EU fördömde Israels agerande. I september ledde den svenska och jordanske utrikesministrarna ett möte om Unrwa i FN. Sverige kommenterade då med att ”Unrwa svarar mot de palestinska flyktingarnas mest angelägna behov och spelar en nyckelroll för regional stabilitet.”
Den svenska ståndpunkten den 19 december är alltså klar: Unrwa måste ges stöd av FN:s medlemsstater, inklusive Israel. Att hindra Unrwa är ett brott mot FN-stadgan. Israel måste därför ompröva bannlysningen. Unrwa har en nyckelroll i verksamheten för palestinska flyktingar och är oersättligt.
Samma dag, den 19 december, beslutade regeringen att avsluta stödet till Unrwa.
I intervjuer förklarar biståndsminister Benjamin Dousa helomvändningen: När Israel stoppar Unrwa, ”som är i en förtroendekris” riskerar svenska medel att ”fastna på ett bankkonto.” Andra organisationer kan ersätta Unrwa och det blir ”lättare för biståndet att komma in.”
Israels regering välkomnar Sveriges hjälp med att stoppa Unrwa.
För SD, som utsett sig till Israels bästa vän i svensk politik, gäller målet om normalisering med Israel, som fortfarande inte vill ha relationer med ”partier som har nynazistisk bakgrund”
Regeringen vilseleder på ett sätt som tyder på att beslutet inte har med omsorg om biståndets effektivitet att göra. Svenska bidrag skulle inte stanna på ett bankkonto eftersom Unrwa också verkar för palestinska flyktingar i Libanon, Syrien och Jordanien.
De organisationer som Dousa hänvisar till som alternativ har själva deklarerat att de inte kan ersätta Unrwa. Samma budskap fick Dousa när han mötte dem i Jerusalem den 16 december.
Angående Unrwas ”förtroendekris” så har en oberoende utredning gjorts under 2024 med deltagande av Raoul Wallenberg-institutet. Den fann att Unrwa har de mest långtgående mekanismerna i FN-systemet för att garantera sin neutralitet. Israel har inte presenterat bevis för att det fanns terrorister bland Unrwas anställda. Påståendet om Unrwa:s antisemitiska skolböcker har avvisats i upprepade undersökningar.
Det råder dubbelkommando i den svenska utrikespolitiken. Å ena sidan kräver man att Israel upphäver folkrättsstridiga beslut. Å andra sidan går man Israels ärenden, föregriper och underlättar samma beslut.
Kristdemokraterna, med nära relationer till israeliska bosättare, har länge krävt att stödet till Unrwa ska avslutas. Men det är svårt att inte också se SD:s hand på dubbelkommandot. För SD, som utsett sig till Israels bästa vän i svensk politik, gäller målet om normalisering med Israel, som fortfarande inte vill ha relationer med ”partier som har nynazistisk bakgrund”.
Med en vilseledande argumentation låter regeringen SD styra utrikespolitiken i en av dess känsligaste frågor. Hur kan omvärlden lita på en regering som säger ett och gör det motsatta? Beslutet att avsluta stödet till Unrwa måste omprövas.
Läs mer:
Anita Goldman: Jag sörjer mitt Israel där hoppet om fred ännu existerade
