Elpriserna. Förmodligen ett av de vanligaste samtalsämnena runt middagsborden förutom vädret.
Jag tänker på en elvaåring i min närhet som ställer de bästa frågorna. Om jag vid middagsbordet hade sagt att en dryg fjärdedel av elräkningen är elnätsavgiften och att elnäten är monopolmarknader som domineras av tre stora bolag, varav två är utlandsägda hade hon nog rynkat pannan.
Om jag dessutom sagt att de fått fritt fram att göra stora vinster på sina monopolnät, vinster som de kunnat skicka till sina ägare utan att knappt bygga ut näten alls, ja då hade elvaåringen nog tittat uppfordrande på mig och undrat om jag ätit någon magisk svamp.
Vi tar det från början: De regionala elnäten byggdes upp av Vattenfallsstyrelsen och elva regionala kraftbolag, som huvudsakligen ägdes av kommunerna och de stora basindustrierna.
Arne Kaijser, teknisk fysiker och professor emeritus i teknikhistoria vid KTH, sade i en DN-artikel 2023 att ”målet inte var vinst utan billig och leveranssäker el till ägarna, som var staten, kommuner och i några fall basindustrin”.
Han tillade: ”Elen sågs inte som en handelsvara utan snarare en gemensam samhällsnytta”.
Sveriges elförbrukning stagnerade i början av 90-talet. Sedan avreglerades elmarknaden 1996. Elnäten blev hett villebråd. Där kunde bolagen enkelt höja vinster genom att höja din och min elnätsavgift. Tre stora kraftkoncerner köpte upp över 100 mindre elbolag, ofta billigt, av ekonomiskt trängda kommuner och basindustrier under 90-talskrisen.
Av Sveriges runt 170 elnätsbolag är det därför tre stora koncerner som tjänat nästan alla pengar: Vattenfall, tyska Eon och Ellevio som ägs till 50 procent av ett kanadensiskt pensionsbolag
Trots att det knappt byggts några nya nät sedan 1990-talet har de tre höjt elnätsavgifterna dubbelt så mycket som den genomsnittliga prisökningen i samhället under de senaste tio åren, visade en genomgång av DN 2023.
Elnätspriser över tid
Procentuell utveckling jämfört med KPI (konsumentprisindex) för en genomsnittsvilla med 20 A huvudsäkring och en årsförbrukning på 20 000 kWh.
Källa: Energimarknadsinspektionen.
Hur är det möjligt? Eftersom det är monopolnät tvingades staten tillsätta en tillsynsmyndighet – Energimarknadsinspektionen (Ei).
De reglerar nätavgifterna med så kallade intäktstak. Men nätbolagen har sedan 30 år kontinuerligt överklagat tillsynsmyndighetens beslut och oftast fått rätt.
Det har gjort att de bara mellan 2012 och 2019 kunde ta ut 24 miljarder kronor mer än det ursprungliga beslutet om intäktstaket. Den summan har tagits ut på elräkningarna.
Det har gjort nätverksamheten till en mycket lukrativ affär – utan att bolagen behövt bygga ut näten. Eon och Vattenfall hade länge vinstmarginaler på runt 30 till 40 procent – jämfört med normala 8 procent i näringslivet.
Ett exempel: Under tioårsperioden 2012 och 2021 gick 74,5 procent av Eons vinst vidare upp i den tyska koncernen, enligt DN:s beräkningar. Det handlade om 26 miljarder kronor från svenska elkunder.
Fakta.Så fungerar de svenska elnäten
Det svenska elnätet består av del transmissionsnät – tänk elens motorvägar med mycket hög elspänning, 400 eller 220 kilovolt (kV). Det förvaltas av det statliga affärsdrivande verket Svenska kraftnät.
Transmissionsnätet transporterar stora mängder el från elproducenterna till regionnäten – tänk elens landsvägar. Regionnäten ägs i hög grad av Eon, Ellevio och Vattenfall, som i sin tur ansluter till lokalnäten – tänk elnätets stadsgator eller byvägar – som sköter transporten den sista biten ut till de flesta elanvändarna. Regionnät och lokalnät är monopolnät.
Energimarknadsinspektionen (Ei) är tillsynsansvarig myndighet och reglerar intäktsramarna för elnätsbolagen under fyra år i taget. Syftet är att elnätskunden ska betala ett skäligt pris på monopolnäten samtidigt som elnätsföretaget får skälig täckning för sina kostnader och en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att driva verksamheten.
Källa: Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen
Energiminister Ibrahim Baylan (S) försökte sänka elpriserna med 20 procent 2020, men det överklagades av nätbolagen. Utspelet pulvriserades.
Nye energiministern Anders Ygeman (S) sydde sedan ihop en okonventionell uppgörelse under bordet med elnätsbolagen för att få stopp på överklagandena: De skulle hjälpa Ygeman att lösa eleffektkrisen i Stockholm och Skåne – och i gengäld få ta ut 30 miljarder kronor mer än intäktstaken av elkunderna i en ny lag. Men en uppföljning av tillsynsmyndigheten Ei för två år sedan visade att lagen – som alltså lett till höjda elräkningar – inte lett till ökade investeringar i näten.
Hur är det i dag då? Eon hade exempelvis senaste kända räkenskapsåret, 2023, en rörelsevinstmarginal på 36 procent. Nära hälften av vinsten, 1,9 av 4,1 miljarder, skickades i koncernbidrag i den tyska koncernen i stället för att investeras i elnäten.
Regeringarna har helt enkelt gång på gång misslyckats med att skapa lagar som varit effektiva nog att stoppa miljardrullningen.
Fakta.Elräkningen.
Elräkningen består av tre delar – elnät, elhandel samt skatter och avgifter.
Den sistnämnda delen står för ungefär halva kostnaden för typkunden i en villa.
Kostnaden för elnät motsvarar över tid en fjärdedel av de totala kostnaderna. Dels betalar du en fast kostnad (abonnemangsavgift) för att få tillgång till elnätet, dels en rörlig kostnad (överföringsavgift) för själva transporten av el. Det går inte att välja elnätsbolag eftersom det verkar på ett lokalt monopol. Avgifterna skiljer sig mycket över landet och mellan olika bolag. Få kunder per ledningskilometer kan till viss del motivera prisskillnaderna.
Till detta kommer kostnaden för elhandeln. Här har elkunder möjlighet att fritt välja elhandelsföretag för sin el – alltså det du betalar för elen du använder. Även den delen motsvarar en fjärdedel av elräkningen.
Källa: Energimarknadsinspektionen
Trots uppgörelsen under bordet med energiminister Anders Ygeman fortsätter energibolagen att överklaga systematiskt. Dagens intäktsramar som nu i december 2024 får kritik av experter i DN för att vara alltför generösa är ett resultat av att energibolagen överklagade olika juridiska detaljer i Kammarrätten och fick rätt.
Tillbaka till elvaåringen och hennes skarpa frågor.
Hon hade nog frågat om det här kan få ett slut eller om storbolagen bara fortsätter att överklaga?
Jag har inget svar.
Fotnot: När de tre elnätsbolagen Eon, Vattenfall och Ellevio nämns i texten avses Eon Energidistribution AB, Vattenfall Eldistribution AB och Ellevio AB.
