Säpos nära kontakter med den turkiska säkerhetstjänsten MIT är ingen ny företeelse. Samarbetet går längre tillbaka än det fördjupade utbyte som utvecklades under Natoprocessen.
I juni 2021 besvarade dåvarande inrikesministern Mikael Damberg (S) en fråga i riksdagen om ”rättssäkerheten vid utvisningar till Turkiet” och vad han tänkte göra ”för att säkerställa att auktoritära regimers uppfattning inte påverkar beslut om uppehållstillstånd i Sverige.” Svaret kan sammanfattas med ett ord – ingenting.
Vid en debatt några månader senare fick Damberg frågan om han avsåg att ”granska eller vidta några åtgärder avseende samarbetet mellan Säpo och MIT”. I klartext: Gick Säpo MIT:s ärenden i jakten på oppositionella och hade regeringen i så fall några synpunkter på det? Bakgrunden till debatten var att personer med kurdiskt ursprung riskerade att få avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd i Sverige efter att ha stämplats som en säkerhetsrisk av Säpo utan att ha fått veta vad man anklagades för.
I riksdagen ville Damberg inte vidgå några missgrepp från Säpos sida. Däremot förklarade han att ”Säkerhetspolisens operativa arbete måste präglas av omfattande sekretess för att kunna ge önskat resultat och ytterst för att avvärja hot mot Sveriges säkerhet.”
Det passade naturligtvis Säpo som hand i handske. Carte blanche. Och fritt fram för fulspel med MIT.
På goda grunder kan man anta att Säpo och MIT uppfattade Joakim Medin som en gemensam fiende
Det är bland annat den typen av mörkläggning från regerings- och myndighetshåll som den fängslade Joakim Medin skrivit om i Dagens ETC: ”Säpo granskar kurdiska ledare – det är en skam för demokratin”, löd en rubrik i januari 2023, en vecka efter att Erdogandockan hängdes upp utanför Stockholms Stadshus. På goda grunder kan man anta att Säpo och MIT uppfattade Joakim Medin som en gemensam fiende.
Nu ingår tre Dagens ETC-artiklar från 2023 i åtalet om påstådd terroristverksamhet: ”Medin har genom sina texter försökt framställa PKK:s illegala handlingar som legitima och Turkiets självförsvarsåtgärder som attacker”, hävdar Ankaras chefsåklagare Gökner Kayas Zor, med Erdoganregimens egenartade rättslogik.
Under de utdragna Natoförhandlingarna 2022–2024 utvecklades och formaliserades kontakterna och underrättelseutbytet mellan Säpo och turkiska säkerhets- och underrättelsetjänster i ett avtalsbundet partnerskap. Enligt punkt åtta i det ursprungliga avtalet från Natos toppmöte i Madrid 2022 ska ”en strukturerad dialog- och samarbetsmekanism inrättas på alla regeringsnivåer, även mellan brottsbekämpande myndigheter och underrättelsetjänster.”
Under Natotoppmötet i Vilnius 2023 kompletterades detta med en säkerhetspakt länderna emellan. Vid det första mötet i Ankara i januari 2025 överlämnade utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) den utlovade färdplanen mot terrorism ”i alla dess former och yttringar”. Dit hör även tidningsartiklar, får man förmoda.
Myndighetens svar har varit ett innehållslöst nonsens
Vid en pressträff i anslutning till mötet betonade Malmer Stenergard att syftet är att ”stärka vårt samarbete och informationsutbyte med allierade som Turkiet.” Avsikten är således att utväxla upplysningar om organisationer och individer. I fråga om eventuell terrorism sköts detta i det dagliga värvet av Säpo och MIT.
Två månader senare greps Joakim Medin på flygplasten efter att ha landat i Istanbul för att bevaka de landsomfattande demonstrationerna mot att Erdoganstyret låtit gripa oppositionsledaren Ekrem Imamoglu. Det tycks som att turkiska myndigheter visste att han var på väg. Hur då?
Den första rättegången mot Joakim Medin, som inleds den 30 april, rör inte det påhittade terroristbrottet utan den förolämpning av Erdogan som den presidentlika dockan vid Stadshuset ansågs utgöra.
Redan samma dag som aktionen ägde rum anmälde den turkiske despotens advokat Huseyin Aydin saken till den åklagare som nu driver målet mot Medin: ”En brottsanmälan har lämnats in till Ankaras chefsåklagare, där vi begär en utredning av förövarna för de handlingar som riktar sig mot vår president och utgör ett brott”, meddelade advokaten i ett inlägg på X.
På åklagarsidan skred man omedelbart till verket när advokaten hade sagt sitt och pekade ut 15 personer som organisatörer bakom aktionen, däribland Medin. Därvid stannade det då ingen av de utpekade befann sig i Turkiet. Men man får ändå säga att det var raskt marscherat.
Om det finns ett svart hål i Medinfallet i form av att Säpo har spelat en aktiv roll bakom kulisserna öppnar sig en avgrund
Frågan är förstås om Säpo hade ett finger med i det smutsiga spelet. Vi vet att det sedan länge etablerade samarbetet intensifierades under Natoförhandlingarna. I juni 2022 deltog till exempel en hög Säpochef vid ett möte om Sveriges inträdesansökan med den nuvarande MIT-chefen Ibrahim Kalin, då Erdogans rådgivare. Säpo ville inte kommentera det då och gör det inte nu heller.
Jag har mejlat flera frågor till Säpo, bland annat om hur samarbetet med MIT är organiserat generellt och specifikt om ”vilka kontakter Säpo haft med turkiska myndighetsföreträdare i det nu aktuella Medinärendet”. Myndighetens svar har varit ett innehållslöst nonsens:
”Som du säkert väl känner till går inte vi in på enskilda personer. När det gäller svenskar i utlandet är det Utrikesdepartementet som hanterar den typen av ärenden och frågor om detta får ställas till dem. När det kommer till vilka kontakter Säkerhetspolisen har med andra partners är det ingenting vi går närmare in på, inte heller vilka utredningar vi bedriver.”
En uppföljande och direkt fråga om ”Säpo försett turkiska regerings- och/eller myndighetsföreträdare med material om Joakim Medin, t e x artiklar i ETC” besvaras inte alls av Säpos kommunikatörer.
Man får ha förståelse för att Säpo inte självmant röjer sin verksamhet och vilka utländska kontakter man har, precis som Mikael Damberg hävdade i riksdagen för några år sedan.
Samtidigt är det förstås bekvämt och frågan är om det duger i fallet Joakim Medin som, enligt Reportrar utan Gränser (RSF), riskerar sammanlagt 27 års fängelse om han fälls för de tre brott han anklagas för. Tack vare avtalen med Turkiet vet vi ju att det finns ett organiserat samarbete på myndighetsnivå.
Exakt hur det är upplagt har vi dock ingen kännedom om och kommer heller inte att få. I färdplanen mot terrorism – som lämnats ut av justitiedepartementet på min begäran – står det att ”operational details will not be specified – ”operativa detaljer kommer inte att specificeras.”
Nu återstår frågan om Säpo har gått över gränsen i Medinfallet. Omständigheterna talar för att regeringen ska kräva att myndigheten klargör hur det ligger till. Och offentliggöra resultatet.
Om det finns ett svart hål i Medinfallet i form av att Säpo har spelat en aktiv roll bakom kulisserna öppnar sig en avgrund. Då måste allt fram i ljuset utan dröjsmål. Annars är det ju bara att svara nej.
Läs mer:
Björn Wiman: Om några år kan svenska journalister fängslas också i USA
Martin Schibbye: Just i dag är Joakim stark – eftersom han har oss på sin sida
