Jonas Sjöstedt (V): ”Det är inte en önskelista till tomten”

Jonas Sjöstedt är tillbaka. Under sin paus från toppolitiken var han vigselförrättare.

– Det är trevligt för alla säger ja och är glada. Så är det inte i politiken annars.

Han sa själv nej till EU, när han 1994 ledde kampanjen mot ett svenskt EU-medlemskap.  Sedan dess har han tillbringat en stor del av sitt politiska liv i Bryssels korridorer. Nu vill han in i Europaparlamentet – en fjärde gång.

Jonas Sjöstedt kan inte lova att alltid ta tåget från Umeå till Bryssel. Ibland tar det helt enkelt för lång tid.

Sjöstedt kan sina tågtider, han är en kalenderbitare.

– Jag måste medge att det är så. Jag hade till och med en frågestund på min Facebook om tidtabellrådgivning. Det var liksom nördarnas julafton där.

Vid sidan av klimatet ser han frågan om Rysslands krig mot Ukraina som valets viktigaste.

– Vi kommer att stödja Ukraina i varje votering i EU-parlamentet. Vi kommer att rösta för varenda vapenpaket som skickas till Ukraina.

Men vapenfrågan splittrar Jonas Sjöstedts blivande kollegor i EU-parlamentets vänstergrupp. Många av dem vill inte skicka vapen till Ukraina.

– Vi är ju helt oeniga med dem.

– De vet var de har oss. Det har jag naturligtvis sagt till dem. För oss är det avgörande att gruppen tydligt tar ställning mot rysk ockupation av Ukraina. Vilket de gör, men de är inte för vapenleveranser.

Jonas Sjöstedt har kallat Vladimir Putin för fascist och imperialist.

– Styret i Ryssland har klara drag av det som finns i fascistiska länder. Det är en icke-demokrati eller en låtsasdemokrati. Det är nationalism, det är våldsförhärligande.

– Jag ser ju kriget mot Ukraina som ett imperialistiskt krig från rysk sida. Precis som det är självklart att motsätta sig amerikansk imperialism eller kinesisk imperialism.

Menar du att man kan jämställa Putins krig i Ukraina med amerikansk imperialism?

– Det finns naturligtvis många väldigt olika särdrag. Men jag tycker det är viktigt att se att det finns en rysk imperialism.

Hur ser du på USA:s militära engagemang i Europa i dag?

– Jag tycker inte att vi ska ha amerikanska baser i Sverige. Men jag har en viss förståelse för att balter vill ha amerikanska soldater på baltisk mark.

Men vilken effekt skulle det få om USA drog sig tillbaka från Nato?

– När Ukrainakriget pågår så skulle det kunna bli en väldigt kaotisk sak, om Trump skulle vinna valet i USA och dra tillbaka stöd från Ukraina och lämna Nato. Det skulle kunna vara destabiliserande för Europa och fungera som en uppmuntran till Putin.

Han säger att USA:s stöd till Ukraina är helt nödvändigt.

– Så är det. Det gör ju inte USA:s traditionella utrikespolitik mer aptitlig. De har stött ett antal ockupationer, invasioner, statskupper, torterare. Men historien och världen är mer komplex än så. Man måste kunna se två saker samtidigt.

Jonas Sjöstedt tror inte att Ryssland kommer att använda kärnvapen.

– Det skulle vara deras egen utplåning. Skulle de använda kärnvapen så är risken för en eskalering och att väst också börjar använda kärnvapen överhängande.

I ljuset av detta, hur ser du på västs kärnvapen i dag?

– Jag är ju för en ömsesidig, långsiktig avveckling av alla kärnvapen i världen. Men jag tror att den också måste vara just ömsesidig.

– Jag tror att kärnvapennedrustningen kommer först när det varit en regimförändring i Ryssland.

Sjöstedt betonar att han inte vill ha kärnvapen i Sverige.

Som vänsterpartist kommer Jonas Sjöstedt betala så kallad partiskatt på sitt arvode från Europaparlamentet.

– Vi får ju ut 34 000 kronor i månaden efter skatt och partiskatt.

Men partiskatten tas inte ut på pension. Efter många år som EU-parlamentariker och svensk riksdagsledamot kan Jonas Sjöstedt förvänta sig en bättre pension än de flesta. Hur stor den blir har han inte räknat på.

– Men jag tror att jag kommer att klara mig bra.

Vad ska du göra med pengarna?

– Jag får väl betala amorteringarna på huset, tänker jag.

Vi ska ”hålla fast vid alternativet att Sverige kan lämna EU”. Så står det i förslaget till nytt partiprogram som Vänsterpartiets kongress ska klubba om en dryg vecka. Det betyder inte att V håller dörren på glänt till en Svexit, menar Jonas Sjöstedt.

– Jag uppfattar att det nya förslaget slår fast att huvudalternativet är att vara kvar och påverka EU. Det är ju i praktiken det vi har gjort.

– Men det är klart att vi inte vet vad EU är om tio år. Säg att Le Pen är president i Frankrike, eller att det händer saker som vi verkligen ogillar, ja då är det inte självklart att man tycker att medlemskapets fördelar överväger nackdelarna. Så det är ju en öppning för det. Men målet är att förhindra en sådan utveckling.

Det var kritiken mot bristande demokrati som fick Jonas Sjöstedt att kampanja mot ett svenskt EU-medlemskap för 30 år sedan. De finns kvar, anser han, och nämner storföretagens inflytande och EU-kommissionens slutenhet.

På två områden vill han att Sverige ska ha särskilda undantag.

– Det ena är att vi behöver ett socialt protokoll i EU:s fördrag som skyddar den svenska modellen med kollektivavtal. Det andra är att Sverige, trots att vi röstade nej till euron, aldrig skrev in ett undantag i EU-fördraget, säger han och nämner det danska undantaget som exempel.

På Jonas Sjöstedts tomt utanför Umeå står det fem tallar, säger han. Två ska huggas ner inom kort.

Hur många träd som ska avverkas i Sverige har utvecklats till en av EU-valets stora stridsfrågor.

Ska Sverige ha fler eller färre träd?

– Vi är för att skydda mer skog från avverkning. Men då ska också skogsägarna ersättas för det.

Jonas Sjöstedt vill inte att EU ska ”detaljstyra” svensk skogspolitik. Samtidigt har V ställt sig bakom EU:s naturrestaureringslag, en lag som kritiserats för att styra över hur svenska skogsägare använder sin skog. Det är bland annat därför som den svenska regeringen försöker stoppa lagen.

– Frågan är mer komplex än att skydda mer skog eller att avverka mindre. Även skogsbruksmetoder spelar stor roll för hur mycket utsläpp som sker. Kan vi binda koldioxid i flera led genom att förädla produkterna så är det också en positiv klimatpåverkan.

EU har skaffat sig en bättre klimatpolitik, tycker Sjöstedt. En politik som ställer höga krav på Sverige.

– Samtidigt monterar regeringen ner den svenska klimatpolitiken och ökar medvetet utsläppen. Det som EU gör är ju inte en önskelista till tomten utan det är ju bindande lag.

Sjöstedt anser att EU litar för mycket på den fria marknaden. Det gör att Europa riskerar att förlora kapplöpningen om framtidens gröna industri. Han varnar för att jobb och skatteintäkter i stället går till USA och Kina.

– Vi vill att klimatet ska gå före marknadsdogmatiken i EU.

På andra håll i världen ser Jonas Sjöstedt en pånyttfödelse för en statlig industripolitik.

– USA, Kina, Kanada och Indien drar aktivt till sig de här industrierna och drar dem ifrån oss.

– Nu är vi helt beroende av diktaturen Kina, för solpaneler till exempel. Jag tycker att det är lite naivt av EU att inte bygga upp de gröna satsningarna på ett bättre sätt.

Jonas Sjöstedt är veteranen bland årets toppkandidater. Han har valkampanjat sedan riksdagsvalet 1979. Mest stolt är han över att ha vunnit omröstningen om euron 2003.

– Det var min stora kampanj. Det var inte bara viktigt för Sverige och för sysselsättning och välfärd. Det var också en seger för folklig debatt mot politisk elit.

Vad är du minst stolt över?

– Mitt motstånd mot Öresundsbron, det känns som att jag har väldigt svårt att samla ihop argumenten för det.