Jonathan dödförklarades – nu stämmer han staten

Det började med en swish-betalning till en kompis som vägrade gå igenom. När Jonathan Ravelin i stället plockade fram bankdosan för att logga in på sin bank via datorn möttes han av beskedet att ”användaren är markerad som avliden”.

Det visade sig senare att någon hade utgett sig för att vara läkare på ett sjukhus i närheten, och skickat in ett förfalskat dödsbevis till Skatteverket.

Med ens blev funktioner kopplade till Jonathans personnummer, som bank-id, betalkort, legitimation och pass obrukbara. I samma veva fick hans sambo fick ett brev om att hon nu var ensam vårdnadshavare för deras barn.

Därefter följde en sex veckor lång strid för att åter registreras som levande i bankens och myndigheternas system. Under tiden fick han och hans sambo, vars gemensamma ekonomi stod under hans namn, låna pengar från vänner och betala kontant.

– Det var lätt för dem att ta bort mig ur systemet, men det tog en väldig tid att få mig tillbaka till livet, säger Jonathan Ravelin.

På torsdagen lämnade han tillsammans med organisationen Centrum för rättvisa in en stämningsansökan mot staten. Utöver skadeståndet på 20 000 kronor hoppas Jonathan att stämningen leder till att myndigheter gör bättre kontroller av inskickade dödsbevis i framtiden.

– Det är 2024, det ska inte gå att bara skicka in ett papper utan att styrka sin identitet på något sätt. Jag hoppas att det här leder till en ändring hos Skatteverket, så att det inte ska kunna hända andra, säger han.

Elsa Haggård, jurist på Centrum för rättvisa, är Jonathan Ravelins juridiska ombud. Hon anser att staten genom att registrera Jonathan som avliden gjort sig skyldig till brott mot hans personliga integritet.

– Skadeståndet på 20 000 kronor handlar inte om någon ekonomisk skada, utan det är för själva rättighetsöverträdelsen. Att hans personliga integritet har överträtts, säger hon.

Varför ligger skulden på staten, och inte på den personen som förfalskade dödsbeviset?

– Därför att staten har ett långtgående ansvar för att uppgifterna i folkbokföringen och andra offentliga register är korrekta. Staten måste hantera uppgifter som får stor påverkan på människors liv på ett rättssäkert sätt.

Hittills i år har 28 personer drabbats av att felaktigt dödförklaras. Det är fler än förra året, då 16 personer drabbades.

Enligt Skatteverket är den vanligaste orsaken att en läkare på ett sjukhus av misstag skickar in fel handlingar eller att en handläggare på myndigheten råkar skriva in fel personnummer. Men det händer också att personer av ren illvilja utger sig för att vara läkare och skickar in förfalskade dödsbevis till myndigheten. På grund av mängden personer som dör i Sverige varje år görs inte någon närmre granskning av varje dokument.

Jonathan Ravelins juridiska ombud Elsa Haggård tror att hans fall kan bli vägledande, och innebära skärpta krav för alla myndigheter i hanterandet av viktiga personuppgifter.

Är det inte en övermäktig uppgift för Skatteverket att kontrollera varje dödsbevis?

– Det enkla svaret är att staten måste göra kontroller och hantera viktiga personuppgifter på ett rättssäkert sätt. Vid dödsbevis som lämnas in elektroniskt måste läkaren identifiera sig med en personlig kod. Det visar ju ändå att man bedömt det som lämpligt att det ska göras någon typ av kontrollåtgärd. Då kan man tycka att samma rättsäkerhetsstandard ska finnas när det gäller en blankett.

Hon ser positivt på chanserna att nå framgång med rättsprocessen.

– Jag tycker att våra chanser är goda. Att registrera Jonathan som avliden var inte korrekt, säger Elsa Haggård.

Läs mer:

Jonathan blev felaktigt dödförklarad: ”Blev helt låst”

Ulla, 92, dödförklarades felaktigt: ”Inte samma människa längre”