Många dykare vittnar om att den enorma valhajen nästan känns vänskaplig och lekfull där den glider fram i klara, tropiska vatten. Den kan bli upp till 15 meter lång och fungerar som en egen liten värld för fiskar, kräftdjur och andra marina organismer som på olika sätt har gjort valhajen till sin livsmiljö.

När den blir hungrig öppnar den sitt enorma gap och filtrerar plankton och småfisk vid ytan. Då och då gör den djupdykningar ned till nästan 2 000 meters djup. På så vis hjälper den till att transportera viktiga näringsämnen till myllret av liv högre upp.

Men allt är inte frid och fröjd. Sedan mitten av 1900-talet har bestånden av valhaj minskat med mer än hälften. Den har jagats för att bli mat och dödats som bifångst vid annat fiske.

Nu närmar sig nästa smocka. I takt med klimatförändringarna blir haven varmare. Världshaven har hittills tagit hand om ungefär 90 procent av den globala uppvärmningen.

När miljön förändras finns egentligen bara tre alternativ för en art: att anpassa sig, flytta eller bli utrotad.


Till skillnad från beståndet av valhajar har antalet stora lastfartyg mer än fördubblats bara under de senaste 16 åren, och väntas öka i ännu högre takt framöver.

Klimatförändringarna går så pass snabbt ur ett evolutionärt perspektiv att anpassning bedöms som omöjlig.

Flytta låter lättare. Valhajen skulle helt enkelt kunna kasta en medlidsam blick på växter, koraller och andra trögrörliga organismer och simma i väg till svalare områden. Det har hajar sannolikt gjort fler gånger tidigare under de åtminstone 400 miljoner år som de funnits på jorden. Havet är stort.

Men en ny studie i Nature Climate Change visar att havet inte är så stort längre. De områden som enligt forskarnas modelleringar skulle passa bra som ny livsmiljö för valhajen i en varmare värld sammanfaller numera med några av världens allra mest trafikerade rutter för våra lastfartyg.

Till skillnad från beståndet av valhajar har antalet stora lastfartyg mer än fördubblats bara under de senaste 16 åren, och väntas öka i ännu högre takt framöver. Vårt behov av billiga varor och produkter från olika håll i världen ser inte ut att minska.

Redan i dag körs många valhajar ihjäl av fartyg då de söker efter föda nära ytan. Forskarnas beräkningar visar att antalet kollisioner skulle kunna öka med hela 15 000 gånger, beroende på hur långt valhajarna blir tvungna att flytta. Det skulle troligen bli droppen för en art som bedöms vara starkt utrotningshotad.

Forskarna föreslår att fartygen skulle kunna sänka hastigheten med 75 procent då de kommer in i områden med hög kollisionsrisk. Det skulle öka transporttiden med 5 procent.

Är vi beredda att göra en sådan uppoffring?

Valhajen är en av uppskattningsvis en miljon arter som nu hotas av utrotning på grund av vår livsstil. Den viktigaste orsaken är att vi tar deras livsmiljö i anspråk för att exempelvis odla mat, hugga skog eller transportera våra varor.

Klimatförändringarna är en annan viktig faktor, som blir allt mer påtaglig.

På måndag inleds FN:s stora miljömöte COP16, där världens länder ska enas om hur den snabba förlusten av biologisk mångfald ska stoppas. Om ytterligare några veckor börjar FN:s stora klimatmöte COP29, där klimatförändringarna står i fokus.

Valhajen visar hur de här två ödesfrågorna hör ihop. Livskraftiga ekosystem är nödvändiga för att ta hand om växthusgaserna och mildra konsekvenserna av klimatförändringarna – och minskade klimatförändringar är nödvändiga för att bevara livskraftiga ekosystem.

Samtidigt finns en överhängande risk att åtgärder i den ena riktningen förvärrar i den andra. En viktig punkt under bägge mötena kommer därför att handla om hur de ska kopplas samman.

Läs mer:

Hård tjuvjakt på hotade hajar

Artificiell intelligens upptäcker hotade fiskarter

Världens länder har enats om en räddningsplan för naturen

Share.
Exit mobile version