På fredagen möttes de ryska och ukrainska förhandlarna för första gången sedan i mars 2022. Under mötet, som endast varade i drygt 90 minuter, ska ryssarna ha ställt flera krav som inte ingick inte i det amerikanska fredsförslaget som presenterades av USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff, efter att han hade varit på besök i Ryssland och haft samtal med Putin. Det ukrainska och europeiska motförslaget lades fram en vecka senare.
– Ukraina, och att få ut så mycket som möjligt av förhandlingarna, är viktigare för Ryssland för att etablera sig som en hegemoni i Europa än relationen med USA, säger Carolina Vendil Pallin som är forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Den ryska delegationen, ledd av sändebudet Vladimir Medinskij, ska bland annat ha krävt att Ukraina drar sig tillbaka från samtliga ukrainska regioner där ryssarna har tagit mark innan man går med på en vapenvila, uppger de ukrainska källorna. Ukraina, dess allierade och USA har velat att Ryssland ska gå med på ett eldupphör på minst 30 dagar, utan att komma med något motbud.
Under fredssamtalet ska även ryssarna ha hotat med att ta regionerna Charkiv och Sumy, den sistnämnda för att skapa en ”säkerhetszon”, skriver Institute for the Study of War, som hänvisar till The Economists källa med insyn.
Samtidigt krävde ryssarna ett erkännande av Krimhalvön, Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja som ryska. I det amerikanska förslaget gick USA med på att erkänna Krimhalvön. USA skulle ”i praktiken” även kunna erkänna rysk kontroll över Luhansk och de ockuperade delarna av Zaporizjzja, Donetsk och Cherson.
Den ryska sidan ska även ha framfört att båda sidor i konflikten avsäger sig sina krav om kompensation för förstörelsen efter kriget. Enligt det amerikanska förslaget har Ukraina rätt till kompensation.
– Ryssland vill se att deras narrativ accepteras, alltså att man har agerat i försvar. Hela skuldfrågan i kriget kopplas till frågan om vem som ska betala skadestånd, säger Carolina Vendil Pallin.
Ryssland ska ha lagt fram de nya kraven verbalt, utan något skriftligt underlag, enligt de ukrainska källorna.
I det tidigare amerikanska förslaget framhölls det även att Ukraina kommer att få robusta säkerhetsgarantier, vilket motsades under mötet.
– Det kommer alltid att vara knäckfrågan, när det är en röd linje för Ryssland. För Ukraina är samtidigt hela kriget meningslöst om man inte får försvara sig själv när Ryssland invaderar nästa gång.
Under förhandlingarna ska Medinskij även ha sagt att Ryssland har förmåga att kriga i flera år till och hänvisade till det ryska kriget mot Sverige under 1700-talet, som pågick under 21 år.
– Ingen kan fortsätta kriga i evighet. Ryssland vill bara framstå som starkt och oövervinnerligt, säger Carolina Vendil Pallin.
På lördagen, under en pressbriefing, avböjde Kremls talesperson Dmitrij Peskov att kommentera de utökade kraven och sa att ”diskussionerna måste ske bakom stängda dörrar”. Enligt Peskov kan Putin endast gå med på att träffa Zelenskyj om ”vissa resultat i form av avtal nåtts”. Vad detta skulle handla om framgår inte.
Enligt Carolina Vendil Pallin kan ett möte mellan presidenterna bli verklighet – men det beror på utvecklingen i kriget samt hur Washington och Europa väljer att agera.
– Det finns en hög risk att Ukraina måste göra mycket omfattande eftergifter innan Putin kan gå med på att träffa Zelenskyj.
Läs mer:
Zelenskyj: ”Putin rädd för att komma till Turkiet”
