Att samla skånska dialektala ord i en liten pocketbok är ingen lätt uppgift.
– Språk är ett känsligt område och dialekter är svåra att ringa in med alla dess färger och valörer, skånskan är dessutom väldigt differentierad. Det är stor skillnad på hur man pratar i Ängelholm och i Simrishamn, eller i Falsterbo, säger Kalle Lind, en språk- och popkultursnörd som skriver och poddar.
För inte länge sedan firade han 500 avsnitt av podden Snedtänkt i Sveriges radio – men han är noga med att betona att han inte är språkvetare.
– Jag har inga akademiska verktyg utan jag läste lite skånska författare, lyssnade på skånska låtar och drog mig till minnes saker som min mormor brukade säga.
Kalle Lind blir väldigt skånsk i mun när han citerar henne:
– Hon kunde säga ”man ska inte vara stor på sig” och man ska liksom inte gå runt och ”låta det regna in i näsan”.
Låta det regna in i näsan?
– Ja, man ska inte förhäva sig. Man förstår i bilden. Det är folk som går runt med näsan i vädret.
Ett skånskt gammalt bondskt kynne, ett sätt att tänka som tar sig uttryck i språk.
– För mig blir vissa ord som en doft. En ingång till en gammal bondementalitet.
Det gör Kalle Lind intresserad – och rörd.
– Om jag ska vara högtidlig kan jag säga att jag har skrivit den här boken för att mina barn ska förstå min mormor. Att de ska få färg av henne, en känsla för vem hon var.
2016 kom Skånsk-svensk ordbok första gången, i år gavs en utökad upplaga ut. Han tror att intresset kan bero på att många gjort samma iakttagelse som språkvetarna – att dialekter över tid jämnas ut. Då kan känslan av att något håller på att gå förlorat infinna sig.
– Då vill man försöka hålla fast vid något, så som man gör med prylar av nostalgiska skäl. Med dialekter är det lätt att känna någon sorts panik, för det är så abstrakt. Hur håller man fast i ett språk? Det är ju så flyktigt.
Men det finns ord som han tror kommer att bjuda dialektutjämningen rejält motstånd, skånska ord som är ”köttiga och skabrösa” ord som mög, rälig, klyddig.
– För att de är roligast att säga. Vill man vara grov eller skälla ut någon, då kommer alla dialekter bättre till pass. Överlag tror jag att folk pratar bredare dialekt när de är arga.
Ett annat fenomen han har identifierat är att folk generellt blir mer dialektala när man talar om särskilda saker.
– Som när man i minnet rör sig till barndomen eller när man pratar om saker som är specifikt från där man kommer ifrån.
Läs mer
Dialekten som försvann – varför pratar inte barnen skånska?
