Uppgifterna om USA:s inriktning i Ukrainakriget när Trumps administration tillträder kommer från personer som haft insyn i vad som sagts mellan Trumps medarbetare och tjänstemän inom EU, enligt Financial Times.
Farhågorna har varit stora att USA ska lämna Ukraina åt sitt öde, efter att Trump i sin valkampanj gjort en stor sak av att man ska stoppa stödet till landet, och tvinga fram fred mellan parterna.
Trump har som bekant utlovat ett slut på kriget ”på 24 timmar”, och hans förhandlare, den tidigare säkerhetsrådgivaren och generalen Keith Kellogg, reser inom kort för att träffa parterna. Till Kiev reser han i januari.
Men USA kommer att fortsätta att stödja Ukraina militärt samtidigt som freden förhandlas, framkommer det i samtalen med EU, enligt FT.
Vad detta innebär i praktiken är oklart, men det kan vara en del av Trumps planer att beväpna landet för att ”låta Ukraina förhandla fred ur en maktposition”.
Samtidigt har Trumps medarbetare lagt fram krav på att övriga Natoländer kraftigt ska öka sina anslag till försvarsorganisationen, och lägga 5 procent av statsbudgeterna på försvarskostnader. Det framgår dock att det är ett förhandlingsbud, och att Trump antagligen skulle nöja sig med 3,5 procent.
USA har sedan tidigare länge begärt att länderna ska avsätta minst 2 procent till försvaret, vilket alla utom 8 av de 32 länderna numera kommer upp i. Nu pågår förhandlingar inom Nato om att höja nivån till 3 procent.
Det EU-land som lägger mest på försvaret är Polen, med drygt 4 procent. Därefter kommer Baltstaterna, med drygt 3 procent. En majoritet av länderna ligger mellan 2-2,5 procent. För svensk del handlar det om drygt 2. USA har under 2024 lagt 3,1 procent av budgeten på försvarskostnader, under Trumps förra mandatperiod var det 3,5.
