Varför ska Iran välja en ny president?
– Den iranska presidenten Ebrahim Raisi dog oväntat den 19 maj, när helikoptern han färdades i kraschade. Efteråt florerade internet av konspirationsteorier om att israeliska säkerhetstjänsten eller inhemska rebeller låg bakom kraschen. Inga bevis för att det handlade om något annat än dåliga väderförutsättningar i kombination med en åldrad helikopter har dock presenterats. Enligt den iranska konstitutionen ska nyval hållas inom 50 dagar i händelse av presidentens död, därav blir det val den 28 juni.
Vilka kandiderar till presidentposten?
– 80 personer ville kandidera, men av dem har endast sex godkänts av Väktarrådet, en självständig icke-folkvald institution i det iranska statsskicket som består av sex mullor och sex jurister. Favorittippad bland de sex godkända är Mohammad Bagher Qalibaf, parlamentets talman, känd som en hårdför, konservativ politiker. De andra som godkänts är Teherans borgmästare Alireza Zakani, sittande vice president Amirhossein Ghazizadeh-Hashemi, Saeed Jalali, Irans förhandlare i samtal om landets kärnprogram och den före detta inrikesministern Mostafa Pourmohammadi. Dessutom, något förvånande, tilläts parlamentarikern och hjärtkirurgen Massoud Pezeshkian att kandidera, trots att han tillhör reformisterna.
Varför är det förvånande?
– Förra gången Pezeshkian ville kandidera, 2021, godkändes han inte av Väktarrådet. Han tillhör de iranska reformisterna, som vill modernisera landet – även om han med västerländska ögon ändå är väldigt konservativ. Under protesterna som skakade Iran efter Mahsa Jîna Aminis död, när hon greps av moralpolisen för att inte ha haft sin slöja på sig ordentligt, kritiserade Massoud Pezeshkian den våldsamma behandlingen av demonstranterna. Han är också den enda av de sex presidentkandidaterna som har sagt rakt ut att han är emot slöjtvånget. ”Vi kommer inte att kunna tvinga kvinnor att bära sjal” sade han under en valdebatt i förra veckan.
Varför tror man att en reformist tilläts kandidera?
– Bedömare tror att den iranska regimen är orolig för lågt valdeltagande. När Ebrahim Raisi valdes till president för tre år sedan var engagemanget rekordlågt. Bara 49 procent av befolkningen tog sig till valurnorna. Iran kritiseras hårt för bristande legitimitet i sina val och regimen tror att den kritiken kommer att hårdna om valdeltagandet sjunker ytterligare – därför hoppas de på att en reformist ska locka en del av den iranska oppositionen till vallokalerna. Samtidigt är detta ett högt spel, eftersom den vinnande kandidaten måste få över 50 procent av rösterna. Om Pezeshkian lockar för många procent kan det innebära att ingen av de fem konservativa når dit och då krävs ännu en valomgång.
Har det hänt?
– Bara en gång, år 2005, som för övrigt var ett överraskande val på mer än det viset. Då lyckades populisten Mahmoud Ahmadinejad vinna över den tidigare presidenten Akbar Rafsanjani i den andra valomgången. Ahmadinejad ville kandidera även i år, men det fick han inte för Väktarrådet.
Har Iran fria val?
– Val till presidentämbetet, parlamentet och expertrådet hålls regelbundet i Iran. Kandidaterna måste som sagt godkännas av det icke-valbara Väktarrådet, vilket gör att valen inte kan kallas fria i ordets rätta bemärkelse. Ingen kvinna har någonsin tillåtits att ställa upp, i årets omgång var det sju kvinnor som nobbades.
Vilka är de största valfrågorna?
– Ekonomin, sanktioner och kvinnors rättigheter. Pressen är stor på den iranska regimen att lyckas få upp landet ur det svarta hål det har hamnat i efter år av internationella sanktioner och ekonomisk kris. Presidenten har stora befogenheter och krav på sig att jobba för sådan förändring, men högste ledaren, ayatolla Khamenei, regerar på livstid. Hans inflytande är omfattande då han utser personer till flera tunga chefsposter och viktiga institutioner lyder direkt under honom.
