Den här texten publicerades först i The New York Times.

Det verkar som att varje longevity-influencer (fritt översatt till leva länge-influerare, DN:s anm), har ett (eller flera) kosttillskott de svär sig trogna till.

Bryan Johnson, grundaren av ”Don’t Die”-rörelsen, tar nävar av piller varje dag, av vilka han också säljer många till sina följare. Gary Brecka, värd för podden ”The Ultimate Human”, marknadsför pulver, tabletter, drycker, nässprayer, hudplåster och till och med injektioner på sin webbplats. Och otaliga Instagram- och TikTok-profiler försäkrar att de aldrig känt sig bättre – eller sett bättre ut – tack vare sina favorittillskott (som de ofta får betalt för att marknadsföra).

Är någon av dessa ”mirakelpiller” tillförlitliga, och får de oss att leva längre?

Ett halvdussin läkare och forskare som intervjuats för denna artikel påpekar att det inte finns någon större klinisk studie där kosttillskott visat sig förlänga människans livslängd. Därför menar flera att bevisen för tillskottens effekt på livslängd är för svaga, och branschen för oreglerad, för att rekommendera folk att lägga pengar på dem.

– Det finns helt enkelt ingen bra forskning om den där röran av saker som säljs och marknadsförs av influerare och så kallade leva länge-experter, säger Eric Topol, grundare av Scripps Research Translational Institute och författare till ”Super Agers”.

Andra är dock optimistiska till att kosttillskott kan förbättra hälsospannet – alltså hur länge man lever utan allvarlig sjukdom.

– Jag ser hela området som en möjlighet, säger Eric Verdin, vd för Buck Institute for Research on Aging men tillägger:

– Dock är det också ett område fullt av risker för konsumenter och falska löften.

Kosttillskott som marknadsförs för hälsosamt åldrande delas generellt in i två kategorier: traditionella näringsämnen och mer experimentella produkter. Här är en genomgång av båda.

Traditionella näringsämnen

Flera experter nämner vitamin D, vitamin B12 och omega-3 som de tre näringsämnen de oftast rekommenderar till äldre. Det beror främst på att det inte är ovanligt att man med stigande ålder har brist på dessa. Äldre kan ha svårt att ta upp vitamin B12, och vissa läkemedel kan förvärra problemet. Personer som bor på platser med lite solsken får kanske inte tillräckligt med vitamin D, och de som inte äter fisk regelbundet kan sakna omega-3.

Observationsstudier har antytt att låga nivåer av vitamin D och omega-3 särskilt verkar öka risken för flera åldersrelaterade sjukdomar, som hjärtsjukdom, cancer och benskörhet. Det har lett till forskning om tillskott kan förebygga dessa sjukdomar. Men resultaten från kliniska studier har mestadels varit nedslående.

I två av de mest uppmärksammade studierna, den amerikanska Vital-studien från 2018 och den europeiska Do-health-studien från 2020, fick tusentals äldre ett vitamin D- eller omega-3-tillskott (eller båda) i tre till fem år. När man tittade på deltagarna som helhet visade ingen av studierna någon effekt av tillskotten vad gäller cancerdiagnoser, hjärt-kärlhälsa, benbrott eller kognition.

Resultaten var något mer lovande för den grupp som hade brist på omega-3. Personer som åt mindre än 1,5 portioner fisk per vecka drabbades i mindre utsträckning av stroke och hjärtinfarkter om de tog tillskott. Det fanns ingen skillnad för dem med låga nivåer av vitamin D.

I linje med dessa fynd har många läkare en nyanserad hållning till vitamintillskott. Alison Moore, chef för Stein Institute for Research on Aging och Center for Healthy Aging vid University of California San Diego, säger att hon ibland rekommenderar omega-3, vitamin D och B12 om hon misstänker brist.

– Men om de har en hälsosam kost rekommenderar jag egentligen inte tillskott, säger hon.

Nyligen publicerade uppföljningsanalyser från Vital- och Do-health-studierna har väckt intresse, eftersom de antyder att tillskotten kan påverka själva åldrandeprocessen. Vitamin D kopplades till långsammare förkortning av telomer (de skyddande ändarna på våra kromosomer som gradvis blir kortare ju äldre vi blir, DN:s anm), och omega-3 till långsammare biologiskt åldrande.

JoAnn Manson, professor i medicin vid Harvard Medical School och ledare för Vital-studien, spekulerar i att dessa effekter kan bero på tillskottens antiinflammatoriska egenskaper.

– Men det är verkligen oklart hur det i så fall skulle påverka livslängden, tillägger hon.

Experimentella tillskott

Den experimentella och mer omtalade kategorin av leva länge-tillskott inkluderar ämnen som nikotinamid adenin dinukleotid (NAD+), spermidin och urolitin A. Vissa forskare tror att de kan förbättra hälsospannet och motverka åldersrelaterade försämringar i organ- och muskelfunktion.spermidin och urolitin A. Vissa forskare tror att de kan förbättra hälsospannet och motverka åldersrelaterade försämringar i organ- och muskelfunktion.

Många av dessa ämnen produceras redan naturligt i kroppen för cellhälsa, och i teorin kan de ha åldershämmande effekter om mängden ökas via tillskott. Till exempel spelar NAD+ en viktig roll i cellernas energiproduktion, och de nivåerna sjunker med åldern. Spermidin verkar stimulera autofagi, ett sätt för kroppen att återvinna skadade proteiner och celldelar. Även autofagin minskar med åldern. Urolitin A bildas av tarmbakterier och tros förbättra mitokondriernas hälsa – cellens kraftverk.

Tester på gnagare och maskar, eller på mänskliga celler i laboratoriemiljö, har visat att dessa ämnen kan förbättra vissa negativa effekter av åldrande och till och med förlänga livslängden. Kosttillskottsföretag och influerare hänvisar ofta till dessa studier som bevis på att produkterna fungerar.

Eric Topol kallar sådana påståenden för ”dimridåer”.

– Det är ett stort steg från att förbättra hälsan hos en mus eller förlänga livet för en mask till att visa samma effekt hos människor. De få små kliniska studier som finns på människor har visat minimala, om ens några, förbättringar i hälsa.

Vissa tidigare trendiga leva länga-tillskott har tappat i popularitet när resultaten på människor inte motsvarat djurstudierna. Till exempel väckte preliminära studier på antioxidanten resveratrol stor uppmärksamhet – men senare studier fann inga påtagliga hälsofördelar och gerontologer har i stort sett övergett forskningen om ämnet.

Bristen på långtidsstudier innebär också att det finns obesvarade frågor om säkerheten kring dessa tillskott. Vissa kan vara okej i små doser eller under kortare perioder, men det kan finnas oväntade biverkningar vid långvarig användning.

Och som med nästan alla tillskott kan innehållet i burken skilja sig från vad som står på etiketten. En ny studie av NMN- och urolitin A-tillskott visade att de flesta innehöll en annan mängd än vad etiketten angav, ibland med så mycket som 100 procents skillnad. Detta gällde alla märken och prisklasser, enligt Andrea Maier, professor i medicin, hälsosamt åldrande och demensforskning vid National University of Singapore, som ledde studien.

För den som vill prova den här typen av leva länge-tillskott rekommenderar experterna försiktighet, men avråder inte helt. Eric Verdin, som varit med och grundat ett tillskottsföretag och är rådgivare åt ett annat, rekommenderar att man samråder med en läkare som är insatt i produkterna och kan följa upp eventuella biverkningar.

– Longevity-tillskott skadar nog din plånbok mer än något annat, säger Alison Moore.

Men hon ifrågasätter om det ändå är värt risken att ta ”tillskott som inte har vetenskapligt bevisad effekt”.

Alla experter är överens om att det finns andra, forskningsstödda sätt att förlänga hälsa och livslängd som inte har med tillskott att göra.

– Om du verkligen vill veta något som bevisligen påverkar biologiskt och epigenetiskt åldrande, så är det motion, säger Eric Topol.

Den här texten publicerades först i The New York Times. c.2025 The New York Times Company

Läs mer: Stå på ett ben – och testa din biologiska ålder

Share.
Exit mobile version