Psykisk ohälsa hos barn och unga ökar.

– Det gäller både självrapporterade psykiska besvär, som ängslan, ångest och stress, och psykiatriska diagnoser, som adhd och depression – och det har ökat under många år nu, säger Sara Fritzell, utredare på Folkhälsomyndigheten och doktor i folkhälsovetenskap.

Känslan av oro eller ångest bland unga mellan 16 och 29 år är ett exempel.

– 2011 uppgav 31 procent att de upplevde oro eller ångest. 2024 hade andelen ökat till 44 procent. Och undersökningar bland 11-, 13- och 15-åringar visar en tydlig ökning av psykiska besvär under 2000-talet, och en tydlig ökning av skolstress under de senaste 15 åren, säger Sara Fritzell.

Som förälder är det lätt att oroa sig. Kanske funderar man på om man kan göra något för att skydda sitt barn mot att må psykisk dåligt.

– Det finns genetiska komponenter som kan påverka hälsan, så man ska inte överdriva sin egen betydelse – men ja, man kan göra saker för att skydda sitt barn mot psykisk ohälsa, säger Malin Bergström, barnpsykolog som forskar om små barns hälsa och utveckling.

Något av det viktigaste är att erbjuda barnet goda relationer.

– Om barnet känner att relationerna till föräldrarna är goda är det en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa. Ett lyhört föräldraskap, det vill säga att jag som förälder vill förstå mitt lilla barn, vill att vi ska få en god relation och att barnet ska känna att det kan komma till oss föräldrar vad det än gäller, är en annan.

Relationen mellan föräldrarna spelar också roll.

– Vi tänker inte så ofta på att föräldrarnas relation är betydelsefull för hur barnet mår, men det har visat sig att det är så – och det är inte så konstigt. Den sfär som föräldrarnas relation utgör är ju den psykologiska miljö som barn lever i. Det innebär att barnen läser av, känner in och reagerar på det vi vuxna har inom oss och det som är mellan oss, och det påverkar barnets mående.

Fakta.Psykisk hälsa och psykisk ohälsa

• Psykisk hälsa är ett paraplybegrepp som innefattar såväl psykiskt välbefinnande som psykisk ohälsa (det vill säga de negativa aspekterna av psykiskt mående).

• I begreppet psykisk ohälsa ingår psykiska besvär (som oro, ångest, stress och nedstämdhet) och psykiatriska diagnoser (som depression, ångestsyndrom och adhd).

• Psykiska besvär uppstår ofta som normala reaktioner på en stressande livssituation.

Källa: Sara Fritzell, utredare på Folkhälsomyndigheten och doktor i folkhälsovetenskap.

När föräldrar har en i grunden tillitsfull och kärleksfull relation får barnet möjlighet att lägga sin energi på den egna utvecklingen och de egna färdigheterna – men den tillitsfulla och kärleksfulla relationen är inte samma sak som att man aldrig grälar, poängterar Malin Bergström:

– Gräl, och att vara osams, ingår i alla relationer. Det viktiga är att det positiva överväger, att det finns respekt, ömsesidighet och en schyst maktbalans.

Föräldrar kan odla psykisk motståndskraft hos sina barn och på så sätt rusta barnen för att klara av svårigheter och besvikelser, både här och nu och senare i livet, menar Malin Bergström. En viktig del i det är att låta barn äga sina känslor.

– Som förälder behöver man känna att alla känslor får finnas; att det får finnas såväl frustration som ilska och utbrott.

I stället för att bara säga ”Kom ska vi trösta” till ett ledset eller upprört barn kan vi ta emot barnets känslor, menar hon.

– Kanske säger vi ”Är du besviken?”, ”Blev du ledsen?”, ”Vad ska du göra för att det ska gå bättre nästa gång?” eller ”Vad behöver du träna på?”.

Anna Sarkadi, specialistläkare och professor i social medicin vid Uppsala universitet, leder forskargruppen CHAP, Child Health and Parenting, som fokuserar på att förebygga psykisk ohälsa.

– Man kan främja barns psykiska hälsa och det ger ett viktigt skydd mot att må dåligt – för även om genetiken spelar roll kan man göra en hel del som förälder, redan när barnen är små.

Framför allt handlar det om anknytning, säger Anna Sarkadi.

– En trygg anknytning är en stark skyddsfaktor mot senare psykisk ohälsa, och den trygga anknytningen skapar man som förälder genom att lyhört samspela med sitt barn: Att finnas där, att lyssna på sitt barns signaler, att genom det ständiga samspelet ge barnet en känsla av trygghet och förutsägbarhet.

När barn uppger att de kan prata med någon av sina föräldrar om vad som helst är det ett starkt skydd mot psykisk ohälsa, har man sett i flera studier. Då litar barnet på att föräldern finns där om det skulle vara något.

– Och det är den grunden man ger till sitt barn genom den trygga anknytningen, säger Anna Sarkadi.

Om man är rädd att man kanske inte har den där goda relationen till sitt barn, vad kan man göra då?

– Då ska man veta att det nästan aldrig är för sent. Det finns alltid möjlighet att bygga vidare på relationen. Om man känner att man inte hamnar rätt själv kan man söka hjälp. Man kan behöva reda ut saker i relationen, och jag vill hävda att det alltid är förälderns ansvar. Initiativet till ett ärligt samtal måste komma från föräldern.

Kanske säger man ”Jag känner att vi inte riktigt hittar till varandra. Det blir så mycket bråk och jag skulle verkligen vilja att vi fick en bättre relation. Jag kanske inte har mått så bra på sista tiden, jag kanske inte har haft tid att lyssna på dig ordentligt, eller jag kanske har sagt något dumt – jag är verkligen ledsen för det i så fall, jag vill inte skada …” eller något liknande.

– Sådan reparation av relationen är så viktig! Det betyder jättemycket för barn att få en sådan inbjudan, säger Anna Sarkadi.

Att växa upp i en ekonomiskt stabil miljö är också en fördel för barns psykiska hälsa.

– Det behöver inte innebära att man har jättemycket pengar. Det handlar mer om att inte behöva hantera ekonomisk stress i familjen, sådant som kan leda till mer stress – och orsaken till att sådant påverkar barn är att föräldrarna är stressade.

Även Anna Sarkadi lyfter fram vikten av att acceptera alla barnets känslor.

– Det är jätteviktigt att inte säga saker som: ”Var inte så arg, nu får du skärpa dig!” I stället kan man till exempel säga: ”Jag ser att du är jättearg och upprörd – vad behöver du nu?”

Det är också viktigt att inte säga sådant som ”Nu glömmer vi det där, nu är vi glada”, menar hon.

– För om man säger så förmedlar man att barnets känslor inte är okej. Det är bättre att hjälpa barnet att sätta ord på sina känslor: ”Du är frustrerad”, eller ”Du är ledsen, du är arg”.

Om barnet är jätteupprört men inte agerar ut det, kan man gärna uppmärksamma det: ”Jag såg vad arg du var – men du slogs inte, heja dig!”, föreslår Anna Sarkadi.

– Då lär sig barnet att det gjorde något bra, och det kan främja självreglering och motståndskraft, som i sin tur kan förhindra psykisk ohälsa. Ju mer medveten man är om sina tankar, känslor och behov, desto mer kan de få komma till uttryck på ett bra sätt.

Alla känslor och tankar är okej, men man måste ta ansvar för det man gör – den gränsen är det viktigt att hålla på, menar Anna Sarkadi.

– Jag hade ett samtal med ett utagerande barn för inte så länge sedan. Jag sa: ”Vet du att du får tänka precis vad du vill?” ”Får jag? Wow!”, svarade barnet. ”Ja”, sa jag, ”du får tänka precis vad du vill – men du får inte slåss”. Det blev ett viktigt budskap till barnet: ”Jag är accepterad som person. Jag är inte dålig för att jag tänker som jag gör.”

Varför mår så många unga psykiskt dåligt?

Det är inte bara i Sverige som unga mår psykiskt dåligt – statistiken visar på samma sak även i andra länder, säger Sara Fritzell, Folkhälsomyndigheten. I flera studier har forskare frågat unga vad som får dem att må dåligt, berättar hon.

– Svaren tyder på att det ofta handlar om krav och förväntningar man upplever både från sig själv och andra, svårigheter i skolan eller att det är svårt att komma in i arbetslivet. Det kan också handla om ekonomiska problem, oro för klimatet, oro för krig, att man upplever diskriminering eller att man har svårt att få hjälp och stöd när man behöver det – av skolan, elevhälsan, sjukvården eller BUP.

Även skärmar påverkar den psykiska hälsan.

– Man kanske surfar eller spelar på mobilen på nätterna, eller vaknar av mobilens notiser, vilket ofta leder till att man blir trött och tappar koncentrationen på dagarna. Skärmarna är också tidstjuvar eftersom de kan göra att man inte har tid att träffa kompisar och röra på sig, sådant som man behöver göra för att må bra, säger Sara Fritzell.

Det behövs insatser inom en rad olika områden, konstaterar hon.

– Men en viktig och bärande punkt är att lyssna på de unga. Det går inte att förstå den värld unga lever i om man inte pratar med dem och lyssnar på vad de behöver.

Foto: Lena Katarina Johansson

Share.
Exit mobile version