Mandatperioden för företrädaren Michel Aoun, som trots namnet inte är släkt med Joseph Aoun, gick ut i oktober 2022. Sedan dess har över tio försök gjorts att rösta fram en efterträdare.
Först nu lyckades det, men även torsdagens process i parlamentet var dramatisk. I en första omröstning sade 71 ledamöter av 128 ja, vilket inte räcker eftersom det krävdes två tredjedels majoritet.
Efter nya möten bakom kulisserna, med bland andra den mäktiga shiamilisen Hizbollah, röstade ledamöterna en gång till. Och då fick Aoun 99 röster, med andra ord godkänt.
Den 60-årige generalen har haft nära kontakter med Frankrike under sin tid som arméchef och beskrivs som USA:s föredragna kandidat på presidentposten. Den senaste veckan har sändebud från bägge länder varit på plats i Libanon inför omröstningen.
När Libanon gick in i en av de värsta ekonomiska kriserna i modern historia 2019 anses Aoun ha spelat en stor roll i att behålla den stabiliserande militären intakt – trots att soldaternas löner blev mer eller mindre värdelösa i och med inflationen.
När han efter sin utnämning meddelar att de många vapen som finns i Libanon ska förstatligas bryter parlamentet ut i långa applåder. Reportrar på plats vittnar däremot om att parlamentariker kopplade till Hizbollah sitter stilla.
Han lovar också att stärka rättssäkerheten i landet, där stora protester vid upprepade gånger brutit ut bland befolkningen som tröttnat på den utspridda korruptionen.
Avväpningen av väpnade grupper är den del av den vapenvila som i november slöts mellan Israel och Hizbollah efter 13 månaders krig som beräknas ha kostat den redan krisande staten över åtta miljarder dollar.
Libanon styrs med ett känsligt system där presidenten ska vara kristen maronit, premiärministern sunnimuslim och talmannen shiamuslim.
Det är presidenten som godkänner regeringar. Vilket i sin tur innebär att under de två och ett halvt åren som man inte kunnat enas om president har landet styrts av en tillfällig regering med begränsade befogenheter.
