Klockan fem på morgonen söndagen den 3 september 1967 stannade all trafik i Sverige.
Övergången till högertrafik tog formen av ett spektakel.
”Det blev kaos i city”, skrev Dagens Nyheter på förstasidan dagen efter och konstaterade att ”Stockholm liknade en belägrad stad”. Men slagdängan ”Håll dig till höger, Svensson” blev ändå en succé på Svensktoppen – en hymn över ett politiskt projekt som saknade folkligt stöd.
Endast ett decennium tidigare hade en förkrossande majoritet av svenska folket röstat nej till sidbyte på vägarna. Hela 83 procent ville behålla vänstertrafiken i folkomröstningen 1955.
Men det struntade riksdagen i och banade helt sonika väg för ”Dagen H”, som högertrafikomläggningen kallades.
Bland förespråkare av ett svenskt euro-inträde finns det de som drömmer om ett liknande upplägg. C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist tillhör euro-anhängarna som inte anser att svenska folket behöver tillfrågas igen.
– Jag tycker inte vi ska ha en folkomröstning, sade hon till SVT nyligen.
För över 20 år sedan gav en klar majoritet av svenskarna den gemensamma valutan nobben. Det var ett val med ovanligt högt valdeltagande och ett tydligt resultat. Men precis som 1955 var det en rådgivande omröstning, inte en bindande.
Och när Sverige häromåret gav upp alliansfriheten och skickade in Natoansökan skedde det utan att svenska folket fått säga sitt.
Kan samma manöver sänka kronan till förmån för euron?
Efter att inflationskrisen häromåret höll på att förvandla den svenska kronan till en skvalpvaluta höjdes röster för ett snabbt valutabyte.
Men det vore att köra över svenska folkets vilja. Faktum är att stödet för euron inte har varit så här lågt sedan eurokrisen 2009, visar siffror från den senaste SOM-undersökningen från Göteborgs universitet (se faktaruta).
Ändå gjorde ledarna för Liberalerna och SD ett stort nummer av att lova en ny folkomröstning på valdagen 2030, när de nyligen kramade om varandra i riksdagens presscenter.
Både statsministern och oppositionsledaren har å sin sida nöjt sig med att efterlysa en debatt om ett svenskt euro-inträde.
– Vi skäms inte för att vi är europositiva. Men just nu är mitt fokus på frågor som förenar svenskar i en rätt tuff tid än att hårt driva krav på beslut i en fråga som jag vet skulle skapa splittring i Sverige, säger statsminister Ulf Kristersson (M).
”Dagen H” blev verklighet efter att bilismen i Sverige ökat explosionsartat. Förutsättningarna på vägarna hade förändrats på bara ett decennium. På samma vis argumenterar eurons förespråkare för att det försämrade säkerhetsläget i omvärlden gjort att EU:s betydelse ökat. Att vara med i eurosamarbetet innebär en plats i den innersta kretsen i unionen, vilket kan framstå som lockande när världsordningen rämnar.
Men att kopiera strategin från högertrafikomläggningen och låta riksdagen köra över folkviljan är inget som Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, rekommenderar. Han kallar tvärtom omröstningen om euron 2003 för den bästa folkomröstning Sverige någonsin haft tack vare det höga valdeltagandet, den tydliga frågeställningen och den informativa valkampanjen.
– Riksdagen hade kunnat välja en annan väg i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet och avstå från att hålla en folkomröstning – men nu när vi har haft en folkomröstning och den fungerade ganska bra tycker jag att det vore konstigt att byta politik utan en ny folkomröstning, säger han.
Johannes Lindvall tror att det faktum att svenskarna tillfrågades har bidragit till att stärka acceptansen för EU som helhet. Enligt SOM-undersökningen är stödet för det svenska EU-medlemskapet starkare än någonsin.
– Det är mycket få i Sverige som är emot EU-medlemskapet, medan skepsisen mot euron är fortsatt stor, säger han.
– Det faktum att man fick möjlighet att delta i beslutet om euron kan faktiskt ha stärkt stödet för EU genom att människor inte uppfattar det som någon slags orubblig process som medborgarna saknar inflytande över.
Fakta.Svenskarnas inställning till euron
SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje år en undersökning av svenskarnas åsikter i olika frågor.
Enligt 2026 års undersökning är andelen svenskar som är för det svenska EU-medlemskapet nu tillbaka på 2022 års rekordnivåer (67 procent), och andelen som är emot är lägre än den någonsin varit tidigare (10 procent). Däremot minskar stödet för att införa Euro i Sverige. 46 procent anser att det är ett dåligt förslag jämfört med 25 procent som tycker att det är bra.
Källa: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
