Satellitbilder tagna i fredags tyder på att ryssarna håller på och dra tillbaka styrkor från Syrien. Militärmateriel packas ihop och görs redo för transport vid flygbasen i Khmeimim.

Enligt Kreml är det fortfarande oklart vad som kommer att hända med Khmeimim och marinbasen Tartus. Ryska UD har sagt sig vara i kontakt med rebellerna och fått säkerhetsgarantier, men ryska diplomater har sagt till Moscow Times att ryssarna sannolikt kommer att dra sig tillbaka helt från Syrien.

– Det har inte tagits några slutgiltiga beslut om detta, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Moscow Times.

Khmeimim och Tartus är landets enda militärbaser utanför före detta Sovjetblocket. De har spelat en viktig roll för ryssarnas operationer i Mellanöstern och Afrika, där fokus ligger på att lägga vantarna på värdefulla resurser, utöka deras geopolitiska inflytande och undergräva väst. I utbyte erbjuder ryssarna militärt stöd till afrikanska makthavare för att säkra deras överlevnad, skriver ryska oberoende nyhetssajten Meduza.

Baserna har fungerat som underhållsnav för ryska legosoldater och proxystyrkor. Ryssland stödjer bland annat general Khalifa Haftars regim i Libyen och en förlust av Khmeimim riskerar att underminera ryskstödda operationer i landet.

Även stödet till flera militärjuntor i Sahelregionen i nordvästra Afrika, där ryska legosoldater bekämpar al-Qaeda och Tuaregseparatister, äventyras liksom operationer i Centralafrikanska republiken och Sudan, skriver ryska oberoende nyhetssajten Mediazona som har talat med en militär expert.

Frågan är om ryssarna kan etablera nya baser i regionerna.

Ett alternativ är Sudan, men där pågår ett inbördeskrig och det råder kaos i landet. Ett annat alternativ är Libyen, där ryssarna har baser till låns från Khalifa Haftar. Amerikanska och libyska befattningshavare säger till Wall Street Journal att ryssarna nu flyttar avancerat luftvärn och andra sofistikerade vapen från Syrien till Libyen. Ryska fraktplan ska bland annat ha flugit radarsystem till luftvärnssystemen S-400 och S-300 till östra Libyen, som kontrolleras av Haftar. Men generalen är mycket opålitlig.

– På kort sikt blir det besvärligt att ersätta baserna, säger Markus Göransson som är lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Samtidigt betonar han att ryssarna inte per automatik tappar fotfäste om de förlorar baserna i Syrien.

– I Mellanöstern kommer det att medföra en minskning i deras maktställning, men det finns andra möjliga sätt att utöva inflytande på i Afrika. Det är inte så att Afrikastrategin har byggts helt och hållet på baserna i Syrien, även om det har underlättat.

Ryssarna har framgångsrikt byggt relationer till afrikanska makthavare. Målet är att sätta den ryska flaggan på kartan och visa att de är en säkerhetsaktör med global räckvidd som kan påverka säkerhetspolitiken långt ifrån hemlandet.

– Man går in i länder där det finns en aktör som gärna bygger ett säkerhetssamarbete, med till exempel Wagnerstyrkorna, i utbyte mot ryskt inflytande och kommersiella intressen.

Enligt Göransson är det inte säkert att ryssarna kommer att förlora baserna i Syrien, även om förhandlingsläget har försämrats rejält efter al-Assads fall och det nya rebellstyret sannolikt kommer att försöka köra ut dem.

– Det kan mycket väl bli så att man bibehåller en viss närvaro och möjligheter att använda baserna för tankning och understöd. Det skulle tillåta att baserna används för att understödja verksamheten i Afrika och Mellanöstern.

Ryssarna har också tid att se sig om efter andra alternativ.

– Trots kriget i Ukraina förblir Afrika en viktig arena för ryssarna, som har fortsatt att investera på kontinenten även efter den storskaliga invasionen – det är ingenting de kommer att prioritera ned.

Läs mer:

Slår till mot kollaboratörer – skjuts ihjäl och bombas

al-Assads väg från ögonläkare till brutal diktator

Share.
Exit mobile version