Jimi Hendrix, Janis Joplin, Elvis Presley och Kurt Cobain. Listan på kända artister som dött i förtid kan göras lång. Tidigare forskning bekräftar att det inte bara är en känsla. Kända sångare tenderar att trilla av pinn tidigare än den del av befolkningen som lever sina liv i mer skymundan. Men är det kändisskapet i sig, eller något helt annat, som ökar risken?
För att ta reda på mer har forskare vid Universität Witten/Herdecke i Tyskland utgått från 324 sångare som alla finns med i den globala rankningsdatabasen ”Top 2000 Artists of All Time” och därför kan definieras som väletablerade och ”kända”. Dessa sångare, som alla var aktiva efter 1950 men före 1990, matchades sedan med lika många okända sångare avseende födelseår, kön, nationalitet, etnicitet, musikgenre samt huruvida sångaren ifråga var en soloartist eller sjöng i ett band.
Det stora flertalet av dem (83%) var män och lite drygt hälften kom från Nordamerika, medan övriga kom från Europa. De flesta hade haft sina karriärer inom rockgenren följt av r&b, pop, new-wave, rap och electronica. 59 procent hade varit med i ett band, medan 29 procent var soloartister. Resterande 12 procent uppträdde både solo och i band.
Resultatet, som nu presenteras i Journal of Epidemiology and Community Health, visar att kända sångare levde i snitt till dess att de var 75 år gamla, medan dito mindre kända blev 79 år. De levde i snitt fyra år längre, med andra ord.
Att vara med i ett band tycks ha en viss skyddande effekt. Sådana sångare hade en 26 procent lägre risk att dö i förtid, jämfört med solosångare. Men detta påverkade inte resultatet som helhet, eftersom kända sångare ändå löpte en 33 procent högre risk att dö under studieperioden, jämfört med deras mindre kända kollegor.
Men framför allt var det bara två av sångarna som blev kända postumt, samtidigt som den förhöjda risken noterades först efter det att sångaren blev känd, en statistiskt signifikant koppling som höll i sig under hela kändisskapet.
Sammantaget tyder detta på att det är kändisskapet i sig som resulterar i den förhöjda risken att dö i förtid, konstaterar forskarna, och inte till exempel på ett omvänt samband, att det var den för tidiga döden som resulterade i kändisskapet. Forskarna understryker dock att några säkra slutsatser om orsak och verkan inte kan dras, eftersom den aktuella undersökningen är en så kallad observationsstudie. Dessutom var urvalet snävt, konstaterar de, varför det inte är säkert att samma samband finns i andra delar av världen och/eller för andra typer av kändisskap.




