Lagen om avskogning är en pusselbit i EU:s samlade klimatpolitik. De företag som importerar exempelvis trä, palmolja och gummi måste kunna spåra råvarorna och visa att de inte kommer från nyss skövlad mark i exempelvis Asien och Sydamerika.
Egentligen skulle dessa nya regler, som klubbades för ett drygt år sedan, börja gälla vid årsskiftet. Men EU-kommissionen har föreslagit att skjuta upp det hela ett år, efter vädjan från branschen om mer tid för att ställa om.
Den planen fick stöd av en majoritet i EU-parlamentet på torsdagen.
Men omröstningen blev dramatisk. Kristdemokratiska EPP, där svenska M och KD är medlemmar, ville nämligen också ändra själva lagtexten. Och fick igenom sina krav med stöd från parlamentets ytterhöger.
Bland annat skapas en ny kategori för riskbedömning av länder vad gäller avskogning. Sverige skulle till exempel hamna i den nya kategorin ”ingen risk”.
– Jag är glad över utfallet. Vi har nu en lagstiftning som gör skillnad på avskogningen i Amazonas och på det svenska skogsbruket, säger Jessica Polfjärd, moderat EU-parlamentariker.
En annan förändring är att fler företag kommer att slippa spåra sina råvaror.
– Det är stora förändringar som påtagligt försvagar lagen eftersom man tar bort viktiga delar, säger Per Larsson som är skogsexpert på WWF.
Själva omröstningen blev kaosartad. Parlamentet hade nyligen installerat nya röstmaskiner och flera av dem visade sig inte fungera. Samtidigt gick ändringsförslagen igenom med snäv marginal, i några fall med bara tre röster.
Ledaren för S-gruppen protesterade och krävde en ny omröstning, men fick nobben av talmannen Roberta Metsola från EPP.
Efteråt var stämningen upprörd.
– Det är helt oseriöst att låta högern och extremhögern avskaffa viktiga miljölagar när inte alla haft möjlighet att rösta. Så jag hoppas att omröstningen tas om i sin helhet, säger Jonas Sjöstedt (V).
Emma Wiesner (C) säger att hon egentligen håller med om kritiken mot avskogningslagen, men kallade det oansvarigt att öppna upp lagen. Det innebär nämligen nya förhandlingar med EU-ländernas regeringar. Och om förhandlingarna inte går i mål börjar den ursprungliga lagen gälla – då om bara några veckor.
– Det här sätter Sveriges skogsindustri i limbo, säger hon.
Det som skulle bli en andningspaus för företag har i stället lett till större osäkerhet, menar hon.
Avskogningslagen är den senaste i en rad miljölagar som dragits tillbaka, luckrats upp eller skjutits på framtiden.
– Det är en återkommande trend. Vi ser en klar tillbakagång i klimat- och miljöpolitiken. Och vi ser att Moderaternas och Kristdemokraternas partigrupp krokar arm med extremhögern, säger Emma Wiesner.
Kraven i EU:s många klimat- och miljölagar har blivit alltmer betungande för företag, skogsägare och bönder. Samtidigt har skog, vatten och biologisk mångfald blivit politiskt känsliga frågor. I EU-kretsar talas om ”naturkrig” – alltså kulturkrig om just naturen.
Så röstade svenskarna
De nio ändringsförslag som på olika sätt luckrar upp avskogningslagen fick stöd från de svenska ledamöterna från M, KD och SD.
Ledamöterna från C, L, S, MP och V röstade antingen emot ändringsförslagen eller lade ner sina röster.
Den slutliga omröstningen om att skjuta upp lagens tillämpning med ett år fick stöd av M, KD, SD och C. Ledamöterna från S, V och MP röstade emot, medan L lade ner sin röst.
Läs också:
EU:s avskogningsförordning ställer nya krav på bokförlag och tidningar
EU-lag för att rädda förstörd natur godkänns – mot Sveriges vilja
