Donald Trump vann en övertygande seger i presidentvalet, med större stöd av kvinnorna än väntat och inbrytningar i flera av Demokraternas traditionella väljargrupper.
De hängivna anhängarna är övertygade om att Trump är den ende som kan rädda nationen – och världen – från undergång.
Samtidigt kommer människor och grupper att hamna i korselden om och när Donald Trump väljer att förverkliga sina vallöften.
● Det gäller migranterna. Som familjen Zhou från Guangxiprovinsen i södra Kina. Vi mötte dem i ett dammigt dike några mil öster om San Diego i Kalifornien i slutet av maj i år. De väntade på att plockas upp av gränspolisen och föras till ett center för registrering.
– Vi är så lyckliga, sade mamman på bruten engelska.
Förmodligen anade hon inte att hon hade klivit rakt in i en presidentvalsdebatt. Många amerikaner tyckte att något var på tok när kinesiska medborgare kunde ta sig hela vägen från Asien till USA via hålen i muren i den södra gränsen mot Mexiko. Som svensk kunde man höra ekon från flyktingkrisen 2015 – fast förstärkta av Donald Trumps propaganda om migrationen och brottsligheten.
Väljarna i USA har nu sagt ja till en mycket hårt hållen invandringspolitik. Trump har lovat att införa de största massdeportationerna av papperslösa i USA:s historia. Han planerar också att återinföra flera tidigare lagar och regler. Det gäller till exempel en pandemiregel som gjorde det möjligt att neka folk att söka asyl med hänvisning till folkhälsan. Det gäller också lagen som tvingade mexikaner att stanna i Mexiko i väntan på ett asylbeslut. Trump har även lovat att återskapa inreseförbudet för människor från åtskilliga länder med en muslimsk majoritetsbefolkning. Den här gången ska förbudet även omfatta medborgare från Gaza.
● Det gäller transpersoner. Under valrörelsen trappade Trump successivt upp attackerna på ”genusvansinnet” – och möttes med jubel och applåder från åskådarna. Republikanerna lade mångmiljonbelopp på annonskampanjer där de anklagade Demokraterna för att uppmuntra transpersoner i många olika sammanhang.
Satsningen kom inte som en blixt från en klar himmel. Transpersoner har fronten i kulturkriget. Åtskilliga delstater har infört strikta förbud mot könsbekräftande vård för unga.
På Pridefestivalen i St Louis förra året berättade aktivisten June Choate om oron bland unga transpersoner för ytterligare inskränkningar.
– Det har varit total panik. Paranoia, stress, sade hon.
Trump har sagt att han ska stoppa ”män” från att tävla i sport mot kvinnor och införa ett nationellt förbud mot könsbekräftande behandlingar för minderåriga i hela USA. Han vill ta bort regler som gör det lättare för personer att byta könsidentitet. Skolor som stöttar transelever kan mista statsbidrag. Läkare som erbjuder könsbekräftande vård kan kastas ut ur sjukförsäkringssystemen.
Trump vill också att kongressen ska stifta en lag om att USA endast erkänner två kön – som bestäms vid födseln.
● Det gäller kvinnor som blir ofrivilligt gravida. Högsta domstolens dom i juni 2022 skakade USA. Det nationella skyddet för aborter försvann. Nu saknar kvinnor i 21 delstater rätten att avbryta en graviditet.
Alyssa är en av dem. Vi mötte henne på en klinik i New Mexico samma månad som domen föll. Hon hade rest långt och var chockad över att hon hade förlorat rätten till abort i sin hemstad.
– Det kommer att skada människor som är ekonomiskt utsatta eller befinner sig i ett våldsamt förhållande och helt enkelt inte kan ta sig iväg, sade hon.
Donald Trump har sagt att han inte kommer att ställa sig bakom ett nationellt abortförbud utan att makten ska ligga hos delstaterna. Frågan är vad han gör om kongressen gör förbudet till lag. Vita huset kan också påverka aborträtten via justitiedepartementet och den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Den stora frågan är vad som ska hända med tillgången till abortpiller via nätdoktorer och brev.
● Det gäller demonstranter, aktivister och hemlösa. Trumps sista tid vid makten präglades av pandemin och protesterna mot polisbrutalitet. Då skickade han federal polis till städer som Portland och Seattle och hotade med att kalla in nationalgardet. Nu fortsätter fejden. Trump har trappat upp retoriken mot de demokratiskt styrda storstäderna i USA – en är ”förstörd” (San Francisco) en annan en ”skithåla” (Washington), en tredje är ”dödens fält” (Atlanta) och en fjärde ”värre än Afghanistan” (Chicago). Han upprepar hoten om att sätta in miltär för att få bukt med kriminella ligor och demonstranter. Han har också sagt att han inte kommer att vänta på klartecken från guvernörer eller borgmästare för att gå in med trupper.
Hemlösa ska bort från stans gator. Tältläger ska förbjudas och uteliggare som trotsar regelverken ska gripas – såvida han eller hon inte går med på rehabilitering. En dom från Högsta domstolen om tältlägren i Grants Pass i Oregon kan bana väg. Vi besökte Crystal Camerons tält i en park i staden i somras.
– Vart ska alla dessa människor ta vägen? Jag kommer att föra ett jävla liv, sade hon.
● Det gäller journalister. Pressfriheten är stor i USA och det är svårt att komma åt publiceringar om offentliga personer. Men Trump gör sina försök. Han och hans medarbetare bråkade ofta med journalister under tiden i Vita huset.
Under valrörelsen har han hotat att dra in licensen för kanalen CBS News på grund av en intervju med Kamala Harris. Hans medarbetare har lovat att ge sig på medierna. Kanske kan han försöka få den konservativa majoriteten i Högsta domstolen att införa inskränkningar i yttrandefriheten.
● Det gäller offren för klimatkrisen. Bidenadministrationen har drivit igenom det största gröna omställningspaketet någonsin. Nu ska Trump backa tillbaka. ”Drill baby drill” är slagorden. Den blivande presidenten tänker gå ur Parisavtalet för andra gången.
Här kommer konsekvenserna inte att märkas lika snabbt som med migranter eller transpersoner. Men extremvädret i USA blir mer extremt. Och utsatta människor med små inkomster får betala ett pris för det – i brandkatastrofens New Mexico såväl som i orkanernas North Carolina och Florida.
Vi mötte några av offren i småstaden Pajaro som drabbades av en svår översvämning våren 2023.
– Vi pratar om klimatflyktingar i Bangladesh. Jag hade aldrig trott att jag skulle möta dem här hemma i Kalifornien, sade hjälparbetaren Melissa Kendrick.
