Det blev en tung dag när rättegången efter tragedin på Gröna Lund inleddes tidigare i veckan. Då visades en övervakningsfilm som fångat olyckans förlopp. På rättsalens skärmar fick rätten och åhörarna se hur en kvinna föll mot sin död från den urspårade bergochdalbanan.
På torsdagen fortsätter förhandlingen med samma mörka inramning. Nu förhörs de drabbade. Först ut är anhöriga till den omkomna kvinnan som hörs bakom stängda dörrar.
Därefter berättar Karin Elmegard om den mardrömslika händelsen. Även hon föll. För hennes del handlade det om sex meter och hon skadades mycket svårt. I dag har hon fortfarande flera men efter det våldsamma nedslaget.
Karin Elmegard förklarar att hon insåg att Jetline höll på att spåra ur när hon såg ett föremål falla från en av vagnarna. Då övermannades hon av dödsångest. Sedan gick allting snabbt.
– Jag minns hur jag faller mot gräset, gräset närmar sig med en rasande fart.
När hon ligger sönderslagen på marken skyndar en ledig brandman och en mamma fram till henne.
– Jag kan inte minnas att jag såg någon personal från Gröna Lund.
Hon gör bedömningen att det som räddade hennes liv var att hon av en slump landade på en gräsplätt.
– Jag tror inte att jag hade överlevt om jag hade fallit på något hårdare, som rälsen exempelvis.
Karin Elmegard berättar att hon var svårt plågad under sin långa sjukhusvistelse. Både fysiskt och psykiskt. Hon led bland annat av otäcka hallucinationer. Vid ett tillfälle ville hon inte leva längre.
– Jag bad ett stackars sjukvårdsbiträde att döda mig. Jag bad henne att lägga en kudde för mitt ansikte, säger Karin Elmegard samtidigt som hon betonar att hon i dag är väldigt glad över att hon tog sig igenom den svåra perioden.
Även Mikael Elmegard hörs. Han berättar att han och Karin slungades ur vagnen samtidigt, men att han lyckades greppa tag om en balk där han blev hängande.
– Sedan drar jag mig upp. Jag tittar efter Karin och då ser jag hur hon ligger där på marken nedanför mig.
När några personer på marken får syn på honom skriker han till dem.
– Jag ropar ”Det är min fru som ligger där nere, ta hand om henne först, jag klarar mig”. Det är frukantsvärt att se henne utan att kunna göra någonting.
På eftermiddagen vittnar en pappa som skadades illa när han slog i säkerhetsbygeln då vagnen tvärnitade. Han var mycket tagen och föll i gråt flera gånger. Under sitt förhör tackade han en annan pappa som hjälpte till med att lugna hans skräckslagna dotter. Hon har efter olyckan diagnosticerats med ptsd, posttraumatiskt stressyndrom.
Gröna Lunds vd Jan Eriksson har inför rättegången framhållit att nöjesparken känner ett stort ansvar för dödsolyckan. Samtidigt nekar bolaget nu till brott och man vill inte betala skadestånd till de drabbade. Anja Åström som är målsägarbiträde åt paret Elmegard menar att det är märkligt och frågar sig vad Gröna Lund egentligen menar med ordet ansvar.
– Inför en huvudförhandling i ett brottmål där det straffrättsliga och skadeståndsrättsliga ansvaret ska prövas så säger Jan Eriksson att de känner ett stort ansvar. Jag tycker det blir motsägelsefullt eftersom de bestrider de drabbades skadestånd, säger Anja Åström.
Utanför rättsalen betonar Jan Eriksson återigen att Gröna Lund känner ett stort ansvar.
– Men frågan som ligger på bordet nu är huruvida det har begåtts brott och den diskussionen sitter ihop med frågan om skadestånd, säger Jan Eriksson.
Enligt åklagare Christer B Jarlås var det tre olika företags agerande som ledde fram till olyckan på nöjesfältet – Gröna Lund och två andra bolag som nu krävs på sammanlagt 18 miljoner i företagsböter.
Läs mer:
Gröna Lunds besökare flyr i panik när Jetline börjar skaka
Karins kropp är hoplappad med metall efter olyckan




