Nya reaktorer är Tidöpartiernas svar på energiomställningen. Minst två till 2035 och ännu fler till 2045, är målsättningen.

Men marknaden har hittills varit ointresserad. De ekonomiska och politiska riskerna har bedömts som alltför stora för att dra igång ett så omfattande och kostsamt projekt.

Därför vill regeringen gå in med massiva stödinsatser. Utredaren Mats Dillén fick sex månader på sig att ta fram ett förslag på hur det ska gå till. Den utredningen ligger till grund för regeringens proposition som presenteras under torsdagen.

Utredarens modell står på tre ben.

För det första ska staten stå för merparten av de lån som behövs. Det sänker räntekostnaderna eftersom staten lånar billigare än vad ett företag kan göra. Utredningen föreslog statliga lån på max 600 miljarder kronor för fyra reaktorer.

För det andra ska den som bygger nya reaktorer garanteras ett elpris som får affären att gå ihop. Staten står för mellanskillnaden om marknadspriset hamnar lägre. Finansieringen av stödet tas in via elskatten.

För det tredje ska återbetalningen av lånen justeras efter hur lönsamma de nya kärnkraftsverken blir när de väl är igång.

Regeringen var nöjd med Dilléns insats men när förslaget gick ut på remiss var kritiken inte nådig. Tunga instanser som Svenska kraftnät, Kungliga tekniska högskolan och Energimyndigheten kom med allvarliga invändningar. Energibolagen med Vattenfall i spetsen var mer positiva men kom också med kritiska synpunkter.

På torsdagen kommer det att visa sig om regeringen har tagit till sig av kritiken. Den kan grovt delas in i fem punkter:

■ Regeringen har för bråttom och har inte tillräckligt utrett konsekvenserna av att subventionera ny kärnkraft.

■ Förslaget innebär stora ekonomiska risker för såväl elkunder som staten och skattebetalarna.

■ Förslaget innebär en snedvridning av konkurrensen, vilket kan hämma investeringar i andra energislag än kärnkraft.

■ De politiska riskerna är stora så länge det inte finns en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken.

■ Det finns ingen analys av lösningar som skulle kunna vara ett alternativ till ny kärnkraft.

Läs mer:

Utredaren: Inget utrymme för glädjekalkyler

Kritiken mot kärnkraftsplanerna: För dyrt och för fort

Fakta.Kärnkraft i Sverige

■ Sverige hade som mest tolv kommersiella kärnreaktorer i gång. Den första började leverera el 1972, den senaste 1985.

■ 1980 hölls en folkomröstning om kärnkraften, med resultatet att den skulle avvecklas, med vissa förbehåll.

■ I dag är sex reaktorer i drift: tre i Forsmark, två i Ringhals och en i Oskarshamn.

■ Tidigare fanns också ett kärnkraftverk med två reaktorer i Barsebäck i Skåne, vid Öresund. Reaktorerna togs ur drift efter politiska beslut, den ena 1999, den andra 2005.

■ I Oskarshamnsverket har två reaktorer stängts, den ena 2015, den andra 2017. I Ringhals fanns från början fyra reaktorer. En stängdes 2019 och en 2020.

■ Vattenfall har motiverat stängningen av reaktorer på senare år med bristande lönsamhet.

■ Frågan om varför elproduktionen från kärnkraft har minskat är dock omstridd. Tidöpartierna har lagt skulden på den politik som bedrevs av S- MP-regeringen, medan de rödgröna har hänvisat till marknadskrafterna.

Share.
Exit mobile version