Karolinskas upphandling av it-tjänster har gjorts korrekt efter annonsering, upphandling och genom avrop från regionens ramavtal. Så kan sjukhusets svar till Konkurrensverket sammanfattas, efter rapportering i media om att inköp av it-tjänster har skett under många år utan upphandling och till mångmiljonbelopp, i vad som beskrivits som en muthärva.
”Nej, vi har inte införskaffat it-tjänster så som påstås i artikeln”, skriver tillförordnande sjukhusdirektör Patrik Rossi i ett svar till Konkurrensverket.
I slutet av augusti rapporterade SR Ekot att Karolinska universitetssjukhusets rättskansli polisanmält fyra läkare för misstänkt mutbrott. Polisanmälan är kopplad till en förundersökning som riksenheten mot korruption inledde i våras, och som pågår fortfarande.
Efter Ekots publicering har Konkurrensverket inlett en förstudie om inköpen av it-tjänster, och bland annat frågat om det stämmer att Karolinska köpt it-tjänster utan föregående upphandling.
I centrum står flera svenska kvalitetsregister som Karolinska är drift- och upphandlingsansvarig för. Bolaget som har hand om registren startades på 90-talet av två läkare på sjukhuset och såldes vidare år 2021 till en utlandsägd koncern. Bolaget har levererat plattformar och utvecklingstjänster kopplat till flertalet svenska kvalitetsregister.
Andra regioner är kopplade till registren och kostnaderna fördelas till dem, samtidigt som de levererar data till registren. Enligt Karolinskas svar, som sjukhusets styrelse står bakom, rör det sig om totalt 8,5 miljoner per år för drift, support och utveckling.
Underlag som DN tagit del av visar att anklagelserna går ut på att en läkare ska ha attesterat fakturor för stora summor utan att ett avtal med it-bolaget funnits på plats. Men det stämmer inte att avtal saknats, skriver sjukhusledningen till Konkurrensverket, och hänvisar till ett skriftligt avtal som ingicks 2018 och som DN tagit del av.
Före 2018, när it-tjänsterna först beställdes, hänvisar sjukhuset i stället till det så kallade forskningsundantaget i lagstiftningen, som tillåter att tjänster för forskning och utveckling inte alltid behöver upphandlas.
Sjukhuset lyfter också fram värdet av de svenska kvalitetsregistren och deras betydelse för sjukvården.
”Nationella kvalitetsregistren är en oundgänglig del av hälso- och sjukvården”, skriver sjukhusledningen och lyfter också fram deras betydelse för forskning, och hur registren ger kunskaper om hur vården kan förbättras.
”De ska bidra till att utveckla vården, rädda liv och är en unik företeelse internationellt sett”, skriver sjukhusledningen.
Konkurrensverket har ännu inte tagit ställning till om en närmare utredning ska inledas.
DN har sökt Karolinskas ledning.
