Tågvagnarna från Green Cargo hänger som leksaksvagnar över spåret. Banvallen är delvis kollapsad. Direkt ovanför syns ett kalhygge.
Efter de katastrofala skyfallen i Västernorrland kunde DN visa att ett intensivt skogsbruk hade bedrivits invid flera olycksplatser. Huruvida skogsbruket förvärrade olyckorna är omstritt, men bland experter är det en välkänd riskfaktor. Myndigheten Skogsstyrelsen har länge larmat om riskerna med kalhyggen invid infrastruktur, särskilt i riskområden med kuperad terräng. När träden försvinner kan vattenmassor lättare forsa ner mot infrastrukturen eller trigga ras och skred. Dessutom kan skogsbrukets vägar fungera som kanaler som skickar vattenmassor mot enskilda punkter på vägen eller banvallen, något som Sweco nyligen visade skett i Västernorrland.
Nu kan DN avslöja att kartläggningen av just den typen av risker har skrotats på flera håll i landet, trots att experter varnar för att riskerna ökar när klimatet förändras och skyfallen blir allt värre.
Ett konkret exempel är Jämtland. Även här sker skogsbruk i branta slänter. Därför inledde länsstyrelsen i Jämtland och Skogsstyrelsen sommaren 2023 ett projekt för att identifiera särskilda riskområden, tillsammans med några särskilt utsatta kommuner.
– Tanken var att ta fram ett kartunderlag så att alla aktörer skulle kunna se var de värsta riskerna finns, till exempel i samband med exploatering. Men vi hann bara precis starta innan vi tvingades avsluta projektet, berättar Ingrid Arltoft Henriksson, chef på samhällsenheten på länsstyrelsen i Jämtland.
Orsaken: att regeringen i budgeten för 2024 tog bort anslagen för klimatanpassning till alla Sveriges länsstyrelser. DN har kartlagt effekterna av beslutet, genom en enkät med länsstyrelserna, samtal med källor och granskning av allmänna handlingar. Konsekvenserna är omfattande.
För två år sedan, 2023, hade länsstyrelserna tillsammans 31 tjänster som arbetade med klimatanpassning. Nu har två tredjedelar försvunnit – endast 11 tjänster finns kvar.
I åtta länsstyrelser finns ingen tjänst kvar. En av dem är länsstyrelsen i Västernorrland.
– Beskedet kom över en natt. Jag skulle precis rekrytera en person som skulle jobba med frågorna när vi fick beskedet att pengarna försvann, säger Viveka Sjödin, enhetschef för samhällsbyggnad på länsstyrelsen i Västernorrland.
Hade ni varit bättre rustade om arbetet med klimatanpassning inte hade skrotats?
– Det är svårt att säga. De mest extrema händelserna är svåra att skydda sig mot, men vi har förlorat väldigt mycket kompetens. Länsstyrelserna har varit oerhört viktiga för att ge råd och stöd i arbetet att skydda Sverige mot översvämningar, som att diskutera hur vattendrag kan svämma över eller hur infrastruktur kan skadas. Det kan vi inte göra längre.
Hon beskriver det som att arbetet har tvärnitat.
– Det är tyvärr så det ser ut.
Över hela landet kommer liknande rapporter. I region Kalmar län, som drabbats hårt av vattenbrist de senaste åren, har länsstyrelsen pausat ett arbete med att minska sårbarheten mot torka. I Värmland har ett arbete för att säkerställa vattentillgång i framtiden skrotats. I Skåne har arbetet med att ta fram nya kartläggningar av klimatrisker, som översvämningar vid skyfall, stoppats.
– Ofta behöver man ta in konsulter för att göra den typen av kartläggningar. Det finns inte medel till det längre, säger Pär Persson, vattenstrateg vid länsstyrelsen i Skåne.
Flera länsstyrelser pekar på att detta sker i ett läge när klimatriskerna blir allt värre. Pär Persson i Skåne tar stormen Babet som exempel. För två år sedan orsakade den mycket omfattande erosionsskador längs regionens kust, med kostnader på över 80 miljoner kronor som konsekvens.
– Just den typen av risker arbetade vi mycket med tillsammans med kommunerna. Nu har vi fått sluta med det. Man undrar hur förberedda kommunerna är nästa gång det inträffar, säger han.
Karin Thedéen på länsstyrelsen i Örebro, som pekats ut av MSB som ett av 26 områden i Sverige med särskilt stor risk för översvämning, ger en liknande bild.
– Vi har ingen möjlighet att stötta kommunerna eller ta fram nytt kunskapsunderlag om de lokala riskerna, säger hon.
Länsstyrelsernas larm har även nått regeringen. I våras pekade SMHI, som samordnar länsstyrelsernas arbete, i en rapport till regeringen på effekten av de bristande resurserna. Ett tiotal länsstyrelser har också själva i remissvar uppmanat regeringen att ”skyndsamt” återinföra anslaget.
Det ska påpekas att det främst är kommuner och fastighetsägare som bär ansvaret för att skydda svenskarna mot klimatrisker som översvämningar och skred. Men länsstyrelserna beskrivs av experter som DN talat med som spindeln i nätet.
– Det blir ett hål i arbetet när det inte finns en regional aktör som kan samordna arbetet. Vi märker det tydligt, säger David Hirdman, expert inom klimatanpassning på konsultbolaget Sweco.
Han beskriver att större kommuner med resurser kan anlita konsultbyråer, medan fattigare kommuner ofta blir utan hjälp.
– Jag tror inte vi har sett den fulla effekten av detta ännu. Vi ser brottstycken, som vid skyfallet i Västernorrland. Hur många vita fläckar av kunskap finns i Sverige som följd av att länsstyrelserna inte har haft medel under de här åren? Det kan vara väldigt många platser, säger David Hirdman.
Även många länsstyrelser rapporterar att stöd till kommuners förebyggande arbete har fått skrotas. I stället läggs de resurser som finns kvar på att granska kommunernas byggplaner utifrån översvämnings- och skredrisker, något som är ett lagkrav enligt plan- och bygglagen.
Men även där tryter resurserna på vissa håll. Det larmar till exempel Västerbotten om, som har många sårbara fjällkommuner.
”Vår förmåga att granska detaljplaner kopplat till klimatförändringar har försvagats och det i ett läge då det är en allt mer aktuell fråga”, skriver Tina Holmlund, verksamhetsledare för klimat, energi och klimatanpassning i länet.
En enda länsstyrelse, i Jönköping, har valt att fortsätta finansiera arbetet med klimatanpassning till fullo med egna medel, visar DN:s enkät. Ett fåtal andra har genom projektpengar från EU lyckats bibehålla arbetet på någorlunda samma nivå som tidigare.
Läs mer:
Hundratals mil väg och järnväg går genom riskområden
Intensivt skogsbruk kan ha förvärrat översvämningsskadorna
