Drönare i luftrummet ovanför en flygplats leder till att flygtrafiken måste stoppas och dirigeras om. En drönare kan orsaka betydligt större skada för ett flygplan än en kollision med en fågel.
Efter flera uppmärksammade drönarincidenter vid storflygplatser som Gatwick i London har många flygplatser runt om i världen skaffat system som kan upptäcka drönare och störa dem så att de lämnar luftrummet.
Enligt Luftfartsverket saknar Arlanda och de flygplatser som Swedavia ansvarar för utrustning för att hitta och mota bort drönare.
Efter flera incidenter valde Kastrup i Köpenhamn en annan väg.
– Vi har investerat i avancerad teknik för att upptäcka och identifiera drönare i luftrummet runt flygplatsen, säger Johnnie Müller, säkerhetschef på Köpenhamns flygplats.
En typisk drönarincident som påverkar flygplatsen involverar hobbydrönare som flyger för nära flygplatsområdet. Att neutralisera oönskade drönare är sedan uppgift för myndigheterna.
– Vi har rutiner och samarbete med myndigheter och flygledning, så att hanteringen av drönarhotet samordnas, säger Johnnie Müller.
Swedavia vill inte svara på varför de inte köpt in system liknande de på Kastrup.
– Av säkerhetsskäl varken kan eller vill vi gå in på detaljer och rutiner om hur vi arbetar och de metoder som används, säger Charlie Forsberg, chef medierelationer på Swedavia.
Hans Liwång, professor vid Försvarshögskolan, säger att det vore bra om svenska flygplatser också utvecklar sina system för att upptäcka signaler mellan drönare och den som styr farkosten.
– Ja, det är en rimlig målsättning. Det kommer inte vara en garanti för att man kan stoppa drönare under pågående incident men troligtvis gör det brottet lättare att utreda så att man kan lagföra personer, vilket kan fungera avskräckande i förebyggande syfte, säger han.
Det finns även sätt att ta sig runt de system som finns på marknaden.
– En drönare kan vara förprogrammerad så att det inte går några signaler mellan till exempel piloten och drönaren. Det kan ju till och med vara så att den inte ens behöver gps utan att den använder andra landmärken. Då kommer den flyga sin rutt utan att kommunicera eller skicka några signaler någonstans, säger Hans Liwång.
Tomas Gustafsson, expert på drönare på teknikkonsultföretaget Afry, menar att det kan finnas flera skäl till att flygplatser väljer att inte köpa in system som upptäcker och stör drönare.
– Det är en stor areal som ska täckas runt en flygplats, så det kanske inte räcker med ett system utan man måste bygga ut det. De är inte helt gratis men i relation till kostnaden för att stänga ner en flygplats så tycker jag man kan överväga det.
Han menar att många incidenter uppstår på grund av okunskap.
– Marknaden för drönare är stor och omfattande. Det krävs att människor utbildas och vet var man får flyga och inte. Det finns i dag ett regelverk där man behöver drönarkort som Transportstyrelsen utfärdar.
Det finns uppgifter om observationer av drönare runt Arlanda på söndagen, måndagen och tisdagen. Men polisens utredning har ännu inte kunnat bekräfta att det verkligen rör sig om drönare. Brottsrubricering i nuläget är flygplatssabotage och brott mot skyddslagen.
Läs mer:
Drönarlarm på Arlanda för tredje kvällen i rad
Arlanda saknar system för att spåra drönarpiloter
