KD vill ha en arkitekturzon i hela innerstaden där stadsutvecklingen måste ske i strikt harmoni med den befintliga stadsbilden. De vill ändra stadens arkitekturpolicy, som gör det möjligt att låta nya byggnader kontrastera mot omgivningen.
– Det finns en stor diskrepans mellan vad politiker och arkitekter tycker är häftig arkitektur och det stockholmarna vill se i sin närhet, säger Nike Örbrink (KD).
Hon hänvisar till en undersökning som SVT:s Kulturnyheterna lät företaget Novus göra 2023. Drygt fyra av tio tycker att nya hus i hög utsträckning ska byggas i klassisk stil.
– Att harmonisera nybyggen med stadsbilden är att investera i stockholmarnas välmående. Vi måste ta hänsyn till Stockholms historiska karaktär.
Nike Örbrink tar ett exempel: det hus som Sveriges kommuner och regioner, SKR, ska flytta till.
– Det byggs i ett verkligt känsligt område, vid Tegelbacken och gamla Klara, en plats som river upp enormt mycket känslor hos stockholmarna. Där bygger man ett exakt likadant, fult hus som det som revs, i stället för att ta chansen att läka Stockholms innerstad, säger hon.
Vid såväl nyproduktion som större totalrenoveringar ska sekelskiftesstil vara utgångspunkten, enligt KD.
Det håller stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) inte alls med om.
– Varför just sekelskiftesstil? Vi har ett tiotal klassiska byggnadsstilar att välja på, tjugotalsklassicism, funktionalism… Det är helt emot stadens principer, jag tycker att det verkar oseriöst, säger han.
Men tanken som KD lyfter är inte ny. År 2021 började en fastighet i klassisk stil byggas vid Birger Jarlsgatan.
Dåvarande stadsbyggnadsborgarrådet, Joakim Larsson (M), höll inte med dåtidens kritiker om att huset var en pastisch, ett försök att avbilda äldre byggnadsstilar i stället för nyskapande arkitektur.
Nu planerar Stockholms stad ett hus i 15 våningar vid Odenplan, en ”glasbox” som Kristdemokraterna kallar det. Det ska ersätta nuvarande Läkarhuset, som ska rivas.
– Det är en principfråga, Odenplan är en av Stockholms viktigaste offentliga platser och förtjänar en märkesbyggnad. Det är Sveriges näst största kollektivtrafiknod som får ännu större betydelse med tunnelbanans kommande gula linje och Roslagsbanans nya sträckning, säger Jan Valeskog.
Nike Örbrink tycker att förslaget till ny byggnad är snyggt, men inte snyggare än de äldre husen tvärs över gatan.
– Stadsbyggnadskontoret menar att Läkarhuset är ett etablerat landmärke, men jag är inte övertygad om att gemene man uppfattar det så. Jag tror inte att någon åker till Stockholm för att fotografera Läkarhuset och lägga ut det på Instagram, säger hon.
Läs mer: Upproret delar Arkitektursverige i två läger
Fakta.Byggnadsstilar i Stockholm
Den nordtyska arkitekturen är mest framträdande i Gamla stan, under 1300–1500-talen var Stockholm en Hansahamn.
På 1600-talet är barocken den stora byggnadsstilen. Men renässansen lever vidare som stilideal, med Riddarhuset som exempel.
På 1700-talet kom klassicismen eller den Gustavianska stilen, som Gustav III:s paviljong i Hagaparken.
Runt sekelskiftet 1900 var jugendstilen populär, med Kungsholmens gymnasium som exempel.
Nationalromantiken rådde i början av 1900-talet, paradexemplet är Stockholms stadshus.
Nordisk klassicism, även kallad Swedish grace, kom på 1920-talet, Stockholms stadsbibliotek av Gunnar Asplund är byggt i den stilen.
På 1930-talet slog funktionalismen igenom, villaområdet Södra Ängby har utnämnts till riksintresse.
