På stadens hemsida står att det i innerstan, av kulturhistoriska skäl, råder ”begränsade möjligheter att uppföra balkonger mot gator och halvöppna gårdar”.

– Det är ganska lätt att få tillstånd att bygga balkong mot en innergård, men jättesvårt att få bygga mot gatan. Men många stockholmare drömmer om ett extrarum. Där kan man odla, sola och grilla, det höjer livskvaliteten, säger Nike Örbrink.

I plan- och bygglagen står att en byggnad som är särskilt värdefull, från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, inte får förvanskas.

Ni kämpar i uppförsbacke, eller hur?

– Om lagar står i vägen måste regeringen se över dem, vi kan inte vara bakbundna. Men det ska naturligtvis vara snygga balkonger som passar till husfasaden, säger Nike Örbrink.

KD anser att balkonger ska vara regel vid nybyggnationer, även mot gatan.

– Vi ser dem också som trygghetsskapande. Vi får fler ögon mot gatan, det verkar förebyggande på otrygga platser och tränger undan buset.

Kristdemokraterna föreslår att bostadsrättsföreningar och hyresvärdar på platser son är öde, där det förekommer otrygghet och ordningsstörningar ska ges möjlighet till rabatterad och snabbhanterad balkonginstallation.

De tar några platser som exempel, Bysistorget och Maria Prästgårdsgata på Södermalm, Högdalens centrum i Söderort och Odenplan i Vasastan.

Stockholms skönhetsråd är i princip positivt till balkonger.

– Att bygga dem mot gården är inte så kontroversiellt, det går att lösa på de flesta ställen. I innerstan, där fasaden mot gatan är byggnadens huvudfasad, är det mer komplicerat. Där måste byggnadens kulturhistoriska och estetiska värde – samt stadsbilden – ha stor tyngd, säger rådets sekreterare Henrik Nerlund.

Men Stockholm har lättat på reglerna de senaste tio åren, enligt honom. I stadens tidigare byggnadsordning stod att ”balkong mot gatan undviks”, så står det inte i dag.

– I nybyggnation, till exempel på nordvästra Kungsholmen, tycker vi att byggföretagen kunde ha jobbat mer med balkonger, säger Henrik Nerlund.

Fakta.Balkongens historia

Balkonger i bostäder introducerades under tidigt 1800-tal.

Under 1880-talet blev balkonger vanligare men de förekom fortfarande sparsamt, främst på särskilt påkostade byggnader.

På 1920-talet blev det även vanligt med en översta indragen våning, med så

kallade kungsbalkonger.

Mot slutet av 1920-talet blev balkongerna fler, en utveckling som nådde sin kulmen när funktionalismen slog igenom.

Den indragna balkongen fick en dominerande ställning under 1960-

och 70-talet.

Under 2000-talet blev balkongerna en mycket viktig del av bostaden. I större lägenheter blev det vanligt med flera större balkonger.

Källa Stockholms stad

Share.
Exit mobile version