Att förstatliga sjukvården har länge varit en av Kristdemokraternas viktigaste målsättningar. Som en del av Tidö-överenskommelsen tillsattes därför en parlamentarisk utredning. Efter två års utredning står det klart att det saknas stöd i riksdagen för att förstatliga vården helt eller delvis.

– Sex av åtta partier ser inte fördelarna med en så stor förändring, och de tror att det är förknippat med stora risker och även stora kostnader, sade utredningskommitténs ordförande Jean-Luc Geijerstam, på en presskonferens på måndagen då utredningens betänkande lämnades över till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

Ett konstaterande är att svensk sjukvård, trots allt, håller hög medicinsk standard.

Ett delvis statligt huvudmannaskap skulle göra det svårt att dra gränser om ansvaret för vården mellan stat, regioner och kommuner, är en slutsats.

Däremot är kommittén enig om att statens ansvar ska öka för vissa delar av vården, som vaccinationer, kompetensförsörjning, rättspsykiatrisk vård, screening och luftburna ambulanstransporter.

Kristdemokraterna har kallat det århundradets vårdreform, och pekat på sjukvårdens organisation inte ändrats sedan 1862 då landstingen bildades. Enligt SOM-institutet vill hela 70 procent av svenskarna att staten tar över huvudmannaskapet för sjukvården, vilket pekat på ett folkligt stöd.

Men liksom vid ingången av utredningsarbetet står det alltså klart att KD har en majoritet emot sig. I den parlamentariska kommitté som arbetat med frågan är det bara SD som stödjer KD:s linje. Moderaterna skriver i sitt särskilda yttrande att partiet är ”övertygade om att den svenska hälso – och sjukvården inte ska förstatligas”.

Att förstatliga vården skulle, enligt KD, komma tillrätta med ojämlikhet och ineffektivitet i vården. Enligt kommitténs analyser går det inte att slå fast.

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) tror fortfarande att det är vägen framåt.

– Jag tror verkligen att det krävs ett statligt ansvar för att vården ska bli jämlik som vi vill ha den. Det är fortfarande vår ståndpunkt. Jag tycker att sex partier har förflyttat sig i rätt riktning, eftersom man ser att staten ska ta ansvar på vissa områden, säger Acko Ankarberg Johansson.

Vad kommer det sig att KD tror att ett förstatligande skulle göra vården mer jämlik?

– Jag tycker att det säger sig självt. 21 regioner som bara har ansvar för sitt eget, men inte för andra. Det blir väldigt splittrat. Vi är ett land, och ska ha ett sammanhållet sjukvårdssystem, säger Acko Ankarberg Johansson.

Samtliga partier står samtidigt bakom att vården ska bli mer jämlik, vilket också är i linje med hälso- och sjukvårdslagen.

Aida Hadzialic (S) finansregionråd i Stockholm anser att utredningen är ett misslyckande som tagit fokus från vårdens verkliga problem.

– Regeringen är inte ens överens internt, säger Aida Hadzialic, och påpekar att målet just varit att göra vården mer jämlik.

En infekterad politisk debatt har gällt att regionerna varit så pressade ekonomiskt, att de trots personalbrist de senaste åren tvingats varsla tusentals anställda.

– För att åstadkomma en jämlik vård krävs mer vårdpersonal och kortare väntetider och då måste man skjuta till mer resurser – i stället har regeringen utlöst en vårdkris med ena handen, och tillsatt den här utredningen med den andra. Det är inte seriöst, säger Aida Hadzialic.

Vårdansvarskommittén

● Ansvaret för svensk sjukvård vilar hos landets 21 regioner. Regionerna är självstyrande, och har egen beskattningsrätt. För delar av vård och omsorg svarar kommunerna.

● Coronakommissionen riktade skarp kritik mot regionernas bristande krisberedskap, och hantering av pandemin. En slutsats var att dagens uppdelning i 21 regioner måste ses över.

● Kristdemokraterna gick till val på att förstatliga vården och att avskaffa regionerna, med motiveringen att det skulle göra vården mer jämlik och effektiv. Sverigedemokraterna delar uppfattningen.

● Vårdansvarskommittén tillsattes 1 juni 2023. Enligt kommittén går det inte att utifrån tidigare erfarenhet och underlag dra säkra slutsatser av ett förstatligande. Kommittén är enig om ett ökat statligt ansvar för exempelvis vaccinationer, screening och luftburna ambulanstransporter.

Läs mer:

Share.
Exit mobile version