Donald Trump provocerade med att ändra namn på Mexikanska golfen till Amerikanska golfen, och USA:s högsta berg från Denali till Mount McKinley. Ett beslut som väckte omedelbara protester i Mexiko som nu stämmer Google som gick Trump till viljes och ändrade namnet.
Men Trump är inte ensam om att döpa om platser av politiska och nationalistiska skäl. Också Kinas ledare Xi Jinping använder sig sedan länge av språket för att ändra på bilden av ett område. Så sent som i veckan framkallade Kina irritation och ilska i Indien. Anledningen är att direktiv om nya namn på 28 platser, alltifrån berg och bostadsområden till floder, i delstaten Arunchal Pradesh gått ut.
– Vi har noterat att Kina fortsätter med sina fåfänga och sina orimliga försök att ge namn till platser i den indiska delstaten Arunachal Pradesh, kommenterade en talesperson för Indiens ministerium för externa affärer.
Arunachal Pradesh, som i Kina kallas Zangnan, är sedan länge ett omstritt område på gränsen mellan Kina och Indien. Kina hävdar att det tillhör södra Tibet och därmed Kina. Men formellt är det en del av Indien, efter en gränsdragning som gjordes under det brittiska kolonialväldet.
De senaste namnändringarna sker trots att töväder rått i relationen mellan Indien och Kina efter en lång period av spända relationer som 2020 kulminerade med konfrontation mellan tusentals indiska och kinesiska soldater i västra Himalaya. 20 indiska soldater och fyra kinesiska omkom.
Men vad gäller Arunchal Pradesh, med en över 1 000 kilometer lång gräns till Tibet, fortsätter Kina insistera på sin rätt till området.
Att byta namn på platser i politiskt syfte är en beprövad metod för det kinesiska kommunistpartiet. Sedan tidigare försöker man bland annat etablera namnet Xizang i stället för Tibet, om provinsen som var ett självständigt land fram tills 1950. Syftet är, enligt kritiker, att radera ut tibetansk identitet och ge uppfattningen om att Tibet alltid har varit en del av Kina.
