Att hålla tillbaka Kina och ta hem produktion till USA är ett genomgående tema i tillträdande president Donald Trumps politik. Från dag ett har han lovat att höja tullar på kinesiska varor med 10 procent, och i valkampanjen hotade han med 60 procent.
Statistik som kom i veckan lär göra Trump ännu ivrigare att agera. Kinas handelsöverskott mot världen steg till rekordnivåer, nästan 100 miljarder dollar, och en tredjedel kunde härröras till handel med USA.
Den här gången kommer inte Trumps politik som någon överraskning för ledarna i Peking. Förra gången han var president försökte Kinas ledare Xi Jinping smörja honom. Trump bjöds in till Peking och fick en exklusiv rundtur i den Förbjudna staden. Han behandlades som en kung och bjöds som första utländska statschef på middag i det gamla kejsarpalatset. När Trump sedan ändå höjde tullarna på kinesiska varor och inledde ett handelskrig blev svaret från Kina ganska återhållsamt.
När Trump 2.0 träder in har silkesvantarna på kommunistpartiets ledare åkt av. Sedan Trumps förra presidentperiod har Kinas ledare Xi Jinping stärkt sin makt över kommunistpartiet. Han har med hjälp av subventioner gjort enorma satsningar på modern teknik. Målet är att göra Kina till världens högteknologiska centrum och precis som Trump sätter han Kina i främsta rummet.
Medan Trump har sin ”America first”-politik har Xi Jinping ”made in China 2025”. Den går ut på att satsa på högteknologi i tio utpekade industrier och göra Kina mindre beroende av teknikimport från utlandet. Tanken är att Kina ska stå starkare vid externa chocker och ha en produktionskedja som är självförsörjande. Satsningen har dränerat statskassan på enorma summor. Men i dag är Kina världsledande i framtidsbranscher som elbilar och solpaneler.
Sedan Trumps förra presidentperiod har Kina dessutom skaffat flera verktyg som kan svara på tullhöjningar från USA. Det handlar bland annat om en lag som tillåter att man begränsar exporten av viktiga råvaror som jordartsmetaller och litium, avgörande ingredienser i modern teknik. Man har infört möjligheten att införa restriktioner på investeringar, för exempelvis amerikanska bolag. Dessutom kan Kina svartlista utländska bolag som anses skada nationella intressen.
Rent praktiskt har kinesiska företag redan rustat inför en tullhöjning. Ett tecken på det är att exporten till Vietnam har stigit kraftigt. Förklaringen är att kinesiska företag slutför sin tillverkning där för att undgå tullar. Liknande metoder användes förra gången Trump var president höjde tullarna mot Kina. Företag flyttade den slutliga produktionen till grannländer. Följden blev att världen är fortsatt beroende av kinesiska produkter, men de importeras från fabriker utanför Kinas gränser.
Allt detta betyder inte att Kina är immunt mot höjda tullar. Exporten är en av få ljuspunkter i en annars dyster ekonomi. Det finns prognoser om att Kina kan förlora 2,5 procentenheter i BNP-tillväxt om Trump skulle höja tullarna till 60 procent.
Någon vinnare i ett nytt hårt handelskrig finns inte. Kinas företag drabbas, priserna för amerikanska konsumenter blir högre och världsekonomin går trögare.
