Vägen till nästa veckas toppmöte i Sydkorea, där USA:s president Donald Trump väntas möta sin kinesiska motpart Xi Jinping, har kantats av ett högre tonläge och nya tullhot mellan de två stormakterna.
Men vid sidan om de retoriska utspelen har Kina också offentliggjort nya, tuffare exportrestriktioner för sällsynta jordartsmetaller, grundämnen som bland annat används i avancerade elektroniska komponenter.
Exakt hur de nya restriktionerna kommer att slå mot svenska bolag är svårt att sia om enligt Per Portén, handelssekreterare på Business Swedens Pekingkontor som fortfarande hanterar ärenden med svenska bolag som fastnat i byråkratiska processer efter att Kina skärpte sina exportregler i april i år.
– Det är svårt att säga exakt varför några lyckas och andra inte. Det är en process som måste gås igenom. Sedan kan det handla om hur viktiga kinesiska kunder man har, eller vilka leverantörer man har och hur goda relationer de har till myndigheterna till exempel, säger han.
En särskilt sårbar sektor är försvarstillverkning, där sällsynta jordartsmetaller bland annat används för att framställa sensorer. Här innebär de nya exportreglerna ett stopp för export där slutanvändaren är en utländsk militärmakt. Även gröna sektorer, som elbilstillverkare och vindkraftbolag, står för en stor del av efterfrågan på de sällsynta metallerna.
Dessutom vill Kina begränsa hur utländska företag får exportera produkter som tillverkats med kinesiska insatsvaror, ett drag som liknar exportregler som USA tidigare använt för att begränsa Kinas tillgång på halvledare.
De nya restriktionerna har än så länge inte fått någon stor effekt på den svenska elektronikindustrin enligt Elisabet Österlund, generalsekreterare på branschorganisationen Svensk Elektronik. Men frågan diskuteras intensivt i branschen, inte minst eftersom företag kan vilja bunkra upp på komponenter snabbt för att inte stå tomhänta om utbudet sinar.
– Det som är problemet när det blir osäkert, det är att det blir onödiga störningar i försörjningskedjorna. Då börjar man beställa mer än man behöver och ligger längre i förväg. Det var det som hände under pandemin. Då var det extremt. Det var ett liknande fenomen som när det blev brist på toapapper, säger hon.
Hon är inte ensam om att dra paralleller till 2020 års kaos i halvledarsektorn, då en kombination av kraftigt ökad efterfrågan på elektronikprodukter och stora störningar i världens sjöfart ledde till omfattande brist på halvledarkomponenter.
Om de nya restriktionerna innebär störningar i paritet med problemen 2020 skulle det få betydande effekter på finansmarknaderna enligt analyshuset Oxford Economics som bland annat räknar med att det skulle kunna sänka tillväxten i USA med en procentenhet och trycka upp inflationen igen. Men just det höga ekonomiska priset talar för att de kinesiska utspelen är förhandlingstaktik.
”Vi tror att det mest sannolika scenariot tycks vara att båda sidorna drar sig tillbaka från sina mest aggressiva ståndpunkter och att ytterligare förhandlingar leder till en förlängning av den paus i det eskalerade handelskriget som löper ut i mitten av november,” skrev Asienchefen Louise Loo nyligen i ett kundbrev.
Det är samma förhoppning som de svenska branschföreträdare DN har varit i kontakt med vittnar om. Den gängse bilden är att de nya reglerna framför allt handlar om att trycka till USA, och att europeiska bolag bara får en släng av sleven i förbifarten.
– De tar till var de har, och det här är deras vapen. De använder ju det här som en bricka i det här förhandlingsspelet då med USA i första hand, men där Europa då hamnar i kläm, säger Elisabet Österlund.
Konfliktlinjen kring sällsynta jordartsmetaller är här för att stanna enligt Per Portén. Samtidigt ser han flera skäl till att effekterna inte blir så illa som en del bedömare befarar. Dels är det inte säkert att Kina har förmågan att faktiskt implementera en del av de striktare reglerna. Dessutom utgör exporten en av få ljuspunkter i en ekonomi som dras med låg inhemsk efterfrågan i spåren av en utdragen fastighetskris. Under det tredje kvartalet växte Kinas ekonomi i det lägsta tempot på ett år.
– Skulle man implementera det här hårt så skjuter man sig själv i foten. Samtidigt kan de vara villiga att ta den här smällen på kortare sikt för att uppnå ett högre strategiskt mål, säger Per Portén.
– Man måste givetvis bevaka det här, men jag tror inte att man ska ringa i nödklockan än.
Vad skulle krävas för det?
– Om vi märker av ett ökande antal fall av produktionsstopp i Europa, då bör vi nog bli mer oroliga.
Läs mer:
Carl Johan von Seth: Trodde du att Trumps handelskrig var över? Knappast
Kina skärper exporten inför möte mellan Xi och Trump
