Frågan om en grafitgruva utanför byn Vittangi, några mil från centrala Kiruna, har varit omdiskuterad. Kiruna kommun har inte velat anta detaljplanen för gruvbolaget Talgas etablering med argumentet att kommunen inte får något tillbaka. Vilket fick Talga att skicka frågan till regeringen.
Nu har regeringen gått på gruvbolagets linje och tvingar Kiruna att anta detaljplanen.
Mats Taaveniku, kommunalråd i Kiruna (S), säger att beskedet var väntat.
– Jag var inte chockad. Sedan har jag invändningar kopplat till kommunens självbestämmande. Det verkar inte som att regeringen skyr några medel, och de har ingen dialog med oss i Malmfälten.
I en intervju med TT sa klimat- och näringsminister Ebba Busch (KD) att frågan om en grafitgruva utanför Kiruna inte är något som regeringen tar lätt på. Samtidigt menar hon att de argument som kommunen fört fram inte har varit tillräckligt tunga.
– Vi har kommit fram till att det här är ett mycket stort nationellt intresse i den här aktuella gruvetableringen, sa hon till TT.
När hon fick frågan av SVT om inte Kiruna ska få någonting tillbaka av gruvetableringen svarade hon:
– Ja, man får arbetstillfällen. Man får ett oberoende av Kina, man får ett oberoende av Kongo och man får möjlighet till stärkt ekonomisk tillväxt, både i Kiruna och i Sverige.
Mats Taaveniku tycker att ministern inte har förståelse för vad en eventuell gruvetablering skulle innebära för kommunen som i dag har låg arbetslöshet, över tusen lediga jobb och bostadsbrist.
– Att säga en sådan sak när man vet att kommunerna går på knäna redan i dag visar på deras okunskap om vår situation i Malmfälten.
Regeringen hänvisar till att beslutet grundar sig i att Europas batteriindustri i dag är beroende av import, framför allt av Kina.
Behöver inte Sverige ta ansvar då?
– Det är ingen som ifrågasätter att vi har en allvarlig klimatkris. Därför måste både EU och regeringen se till att stötta kommunerna för att vi ska ha en förmåga att möta upp den enorma exploateringen som verkar måste ske för att klara klimatkrisen.
Regeringen har fattat beslutet med stöd av en bestämmelse i plan- och bygglagen som säger att ”regeringen får förelägga en kommun att inom en viss tid anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser”.
Men att en regering använder den här bestämmelsen är väldigt ovanligt. Det har aldrig hänt under plan- och bygglagens tid, säger Maria Pettersson, professor i miljörätt vid Luleå tekniska universitet, LTU.
– Trots det kommunala planmonopolet har regeringen möjlighet att förelägga en kommun att anta en detaljplan om det behövs för att säkerställa att riksintressen beaktas. Möjligheten är inte ny men har inte använts tidigare.
Att regeringen väljer att använda sig av den här bestämmelsen för att kringgå kommunens planmonopol kan öppna dörrar för att göra på samma sätt i markkonflikter framöver, menar hon.
– Om vi säger såhär, det har alltid varit möjligt, men möjligheten är kanske större nu i och med att sigillet brutits. Förutsatt förstås att omständigheterna i det enskilda fallet är sådana att ett avsteg från planmonopolet anses motiverat, exempelvis för att riksintressen inte tillgodoses.
Vad skickar det här för signaler till kommunerna?
– Signalen är kanske att den tidigare i princip teoretiska möjligheten att göra ett sånt här avsteg från planmonopolet inte bara är teoretisk längre.
Senast den 16 maj 2025 ska Kiruna kommun ha antagit en detaljplan som möjliggör för Talgas gruvverksamhet. Mats Taaveniku säger att kommunen ska ta kontakt med regeringen för att diskutera vad regeringen kan hjälpa Kiruna med.
– Det finns en mängd olika förslag på enkla finansieringslösningar för att vi inte ska lida. Exempelvis höja mineralersättningen och att kommunerna i Malmfälten kan få en del av bolagsskatten.
– Men i dag lyfter man inte ett finger för oss, man betraktar oss som en koloni där man bara hämtar resurser utan att ge någonting tillbaka.
Fakta.Vad är en detaljplan?
En detaljplan är en karta med text som reglerar vad som får byggas samt hur mark och vatten ska användas inom ett visst område.
Inom ramen för ett detaljplansarbete stämmer kommunen av med allmänna och enskilda intressen i det aktuella området. Detaljplanen utgör underlag för beslut om lov enligt plan- och bygglagen.
Om regeringen får frågan om en detaljplan på sitt bord kan de kräva att kommunen antar den inom en viss tidsram. Om kommunen inte följer beslutet får länsstyrelsen, på kommunens bekostnad, ta fram en detaljplan som regeringen sedan godkänner.
Källa: Sveriges kommuner och regioner, SKR.
