I North Carolina har över 100 000 byggnader svämmats över som en följd av orkanen Helenes framfart. Minst 150 personer har dött. I Nepal omkom runt 200 personer, i vad som beskrivs som en av de värsta översvämningarna som någonsin drabbat landet.
Här i Europa kämpar många länder med konsekvenserna av stormen Boris, medan Danmark drabbades av nya omfattande översvämningar förra helgen.
– Det vi ser ske nu är för det första fruktansvärt och oroväckande. Men det är också tyvärr väntat, säger Hayley Fowler, professor i klimatförändringens effekter vid universitetet i Newcastle.
Hon får medhåll av Gunilla Svensson, klimatforskare vid Stockholms universitet.
– Vi har väldigt lång tid sagt att de två tydligaste sakerna att vänta på grund av klimatförändringarna är temperaturökningar och mer nederbörd. Nu börjar vi se att det händer, säger hon.
Förklaringen till att skyfallen blir värre finns framför allt i att varmare luft får mer vatten att förångas från mark och vattendrag – vatten som förr eller senare faller ner som regn igen.
Men det finns också andra mekanismer som har gjort de värsta skyfallen än mer extrema, berättar Hayley Fowler. En av dem är att världshaven just nu är mycket varma. De senaste tolv månaderna har kurvan över havens yttemperatur tagit ett dramatiskt hopp uppåt.
– Vi har sett hur de varma haven har gett bränsle till både skyfallen i Centraleuropa och orkanen Helene, säger Hayley Fowler.
Fakta.Både Boris och Helene blev värre av människans utsläpp
Forskare har redan kunnat konstatera att översvämningarna i Centraleuropa och i USA förvärrades av människans utsläpp av växthusgaser.
Boris: Klimatförändringarna har fördubblat sannolikheten för en storm som Boris, enligt en studie från World Weather Attribution. En annan analys, från Climameter, bedömer att nederbörden blivit 20 procent kraftfullare.
Helene: Nederbörden över vissa delar av North Carolina, South Carolina och Georgia kan ha ökat med upp till 50 procent som en effekt av människans utsläpp, enligt en analys från Lawrence Berkeley Lab. En annan analys från Climameter bedömer att nederbörden som helhet från Helene ökade med 20 procent på grund av klimatförändringarna, och att vindstyrkan ökade med 7 procent. En viktig orsak är de mycket höga temperaturerna i Mexikanska golfen.
Studierna använder sig av statistisk analys och i vissa fall även klimatmodeller för att beräkna sannolikheten för händelserna i dagens klimat, jämfört med ett klimat utan mänskliga utsläpp av växthusgaser.
En tredje möjlig förklaring till att katastroferna verkar bli värre är att vädersystem tycks bli mer fastlåsta. Det kan bero på jetströmmen – ett band av vindar högt upp i atmosfären som rör sig runt nordpolen, som driver vädersystem runt planeten. Det finns tecken på att jetströmmen oftare tappar fart och får en ostadig bana, vilket kan leda till att vädersystem stannar kvar på samma plats längre.
– Vi såg det både i Europa, med ett lågtryck som låg still och gav stora mängder regn, och med orkanen Helene, där ett lågtryck satt fast väster om North Carolina och drog in en massa fukt över land innan Helene slog till. Det gjorde att marken redan var mättad när orkanen kom, säger Hayley Fowler.
I orkanen Helene såg man alltså alla tre mekanismerna samspela: varmare luft, varmare hav och blockering av vädersystem.
– Det är därför Helene har kallats den perfekta stormen. Det går inte att skydda ett samhälle mot så stora regnmängder, fortsätter hon.
Denna komplexitet gör att klimatmodellerna har varit dåliga på att förutse hur skyfallen förvärras när klimatet värms upp, enligt flera forskare som DN pratat med. De flesta klimatmodeller delar upp jorden i relativt stora rutnät för att göra beräkningar av effekterna – vanligen 100 kilometer gånger 100 kilometer. Men skyfall är lokala fenomen, som rutnäten inte fångar upp.
– Det gör att klimatmodellerna underskattar risken för extrem lokal nederbörd. De har inte fullt ut kunnat beskriva de processer som styr bildandet av stora regnintensiteter, säger Jonas Olsson, hydrolog vid SMHI.
Den senaste generationen av klimatmodeller med en upplösning på några kilometer kan delvis råda bot på problemet. Men de finns ännu inte i global skala och är extremt beräkningstunga.
Människan verkar också göra sitt för att förvärra effekterna av regnet när det når marken, påpekar både Gunilla Svensson och Jonas Olsson.
– Många översvämningar orsakas lika mycket av vad vi gör på marken som att regnet förändras. Vi förtätar städer, skapar fler hårdytor, kalavverkar skog. Vi gör helt enkelt våra samhällen mer känsliga för skyfall, säger Jonas Olsson.
Läs mer:
Orkaner skördar liv flera år efteråt
Klimatförändringar fördubblade sannolikheten för stormen Boris
Peter Alestig: Hotet från vattnet tvingar Sverige till svåra beslut
