Utsläppen under årets andra kvartal ökar med 5,6 procent jämfört med samma kvartal i fjol, visar siffror från Statistiska centralbyrån SCB. Ökningen sker inom flera områden, som transporter, byggande och allmänhetens konsumtion.
– Andra kvartalet 2024 har de högsta utsläppen för ett andrakvartal sedan 2021, säger Johanna Takman, analytiker på SCB:s miljöräkenskaper, i ett pressmeddelande.
Samtidigt ökade den ekonomiska tillväxten (BNP) med 1 procent mellan andra kvartalet 2023 och andra kvartalet 2024.
Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har tidigare sagt att regeringens politik inte har lett till några ökade utsläpp.
– Om man tittar på statistiken för 2022 och 2023 så har utsläppen inte ökat. Det vill säga regeringens klimatpolitik har inte lett till några ökade utsläpp, och det är i stark kontrast mot den bilden som sätts, sade hon i en intervju med Sveriges radios miljöprogram Klotet den 18 oktober.
Men SCB:s officiella utsläppsstatistik, som presenteras kvartalsvis, visar en annan bild. Även under årets första kvartal skedde en kraftfull utsläppsökning, med nära 7 procent, jämfört med samma period året innan. Under årets andra kvartal var ökningen 5,6 procent.
När DN under onsdagen frågar klimatministern om utsläppsökningen under årets första kvartal – innan siffrorna för det andra kvartalet hade presenterats – pekar hon på att ekonomin växer som förklaring.
– Självklart är det så att när produktionen ökar och vår ekonomi blir starkare och inflationen stävjas – då påverkar det vår ekonomi något enormt. Det påverkar också våra utsläpp som en följd av att vår ekonomi växer, sade hon.
Att ekonomin växer förklarar dock inte den kraftiga utsläppsökning som Sverige sett hittills i år, enligt SCB:s statistik. Ekonomin växte med 0,7 procent under årets första kvartal jämfört med samma period föregående år, men utsläppen ökade nästan tio gånger mer. Utsläppsintensiteten i ekonomin – alltså utsläppen per krona – ökade också kraftigt, med 6,5 procent under årets första kvartal och 4,5 procent under årets andra kvartal.
SCB kopplar också utsläppsökningarna på flera områden – transporter, byggande, konsumtion – till ökad användning av diesel och framhåller särskilt regeringens sänkning av reduktionsplikten.
Den 1 januari 2024 förändrades reduktionsplikten (andel biodrivmedel) från 30,5 procent till 6 procent för diesel och från 7,8 procent till 6 procent för bensin.
DN söker Romina Pourmokhtari.
Här ökar utsläppen mest
De totala utsläppen från den svenska ekonomin under det andra kvartalet uppgår till 12,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter, enligt SCB.
Utsläpp från byggbranschen ökar med 28 procent, vilket motsvarar 126 000 ton, framför allt på grund av ökad användning av fossil diesel.
Utsläppen från privat konsumtion ökar med 9 procent, en ökning med 161 000 ton. Det beror främst på ökade växthusgasutsläpp från användning av fossil diesel.
Utsläppen från transportbranschen ökar med 163 000 ton, vilket ger en ökning på 10 procent.
Några branscher minskar sina utsläpp; stål- och metallframställning, gummi- och plastvaruindustri, samt industri för elapparatur.
Källa: SCB
Så mäter SCB utsläpp
SCB mäter produktionsbaserade utsläpp. Den statistiken omfattar utsläpp från svenska företag och personer som skett både utanför och innanför Sveriges gränser.
Produktionsbaserade utsläpp skiljer sig i det avseendet från de så kallade territoriella utsläppen, som i stället utgår från nationella gränser och är den statistik som används för att följa upp klimatmålen inom FN, EU och nationellt.
Källor: SCB och Naturvårdsverket
Läs mer:
Här avgörs Sveriges klimatpolitik – och framtida bränslepriser
