Den svenska skogen växer allt långsammare – och nu ser Sverige ut att missa EU:s juridiskt bindande klimatkrav på kolinlagring i skog och mark med tiotals miljoner ton, något som i sin tur kan leda till att regeringen tvingas att kraftigt höja bränslepriserna.
Det kunde DN rapportera om på onsdagen.
När klimatminister Romina Pourmokhtari (L) pressades på vad regeringen ska göra för att hantera problemet, hänvisade hon till en pågående parlamentarisk utredning i Miljömålsberedningen.
”Jag ser fram emot att få ta del av de förslag som Miljömålsberedningen ska redovisa”, sa hon.
Men nu kan DN berätta att utredningen präglas av stora konflikter, bland annat kring flera förslag som lagts fram runt minskad avverkning av skog.
”Inget annat än skogssocialism i min mening och den åsikten står jag för som kristdemokrat.”
I augusti 2022 fick Miljömålsberedningen, där alla riksdagens partier är representerade, i uppdrag att föreslå en strategi som gör att Sverige kan klara sina åtaganden gentemot EU och internationellt för kolinlagring och biologisk mångfald.
Uppdraget skulle egentligen ha redovisats den 2 december i år, men utredaren har som DN tidigare rapporterat fått förlängd deadline till den 15 februari 2025 – efter djup oenighet och öppen kritik från de politiska ledamöterna.
”Det är helt oseriöst att anklaga oberoende statstjänstemän för att driva en politisk linje.”
DN kan berätta om flera förslag som diskuteras i utredningen, utifrån det interna arbetsmaterial som Miljömålsberedningens sekretariat tog fram i somras och samtal med källor.
Bland annat diskuteras en förlängning av omloppstiderna i skogen, alltså att träden får växa längre innan avverkning, och att skydda urskogar och naturskogar från avverkning.
Man diskuterar också ett förslag att ställa om 25 procent av statliga Sveaskog till ett naturnära skogsbruk, vilket bland annat innebär att skogen inte kalhuggs.
Ytterligare förslag på bordet är att återställa våtmarker, minska viltskador och att betala skogsägare för att kvävegödsla mer skog. Att gödsla skogen med kvävegödsel gör att träden växer snabbare, men medför också fossila utsläpp vid tillverkningen av gödslet.
Men flera av förslagen har orsakat ilskna diskussioner. Kristdemokraternas och Moderaternas respektive representanter Carl-Wiktor Svensson och John Widegren har krävt att flera av de förslag som varit uppe på bordet ska strykas. Bland annat gäller det förbudet mot att avverka urskogar och naturskogar samt att förlänga omloppstiderna.
Carl-Wiktor Svensson protesterar också offentligt mot förslagen från sekretariatet, som han i en debattartikel i tidningen Land beskriver som ”vänstervridna”.
”Avverkningsskatt, avverkningsavgift och generella avverkningsförbud på 7–8 procent av Sveriges produktiva skogsmarksareal utan marknadsmässig ersättning samt därtill bidrag för förlängda omloppstider är inget annat än skogssocialism i min mening och den åsikten står jag för som Kristdemokrat”, skriver han i ett mejl till DN, och tillägger:
”Tillväxt, lokal konkurrenskraft och acceptans är avgörande för att nå målen, men också för att inte markägarna ska känna sig omyndigförklarade.”
Miljöpartiets representant Maria Gardfjell håller inte med om att sekretariatets förslag skulle vara vänstervridna.
– Förslagen är baserade på vetenskap och forskning. De har utarbetats av erfarna statstjänstemän. Det är helt oseriöst att anklaga oberoende statstjänstemän för att driva en politisk linje, säger hon.
Hon tycker inte heller att avgifter till myndigheter kan ses som en socialistisk idé.
– Inga andra sektorer är vad jag vet undantagna att behöva betala avgifter till myndigheter. Det brukar inte kallas socialism när avgifter till Livsmedelsverket eller Miljökontoret betalas för kontroll. Att inte kontrollen av kalhyggesbruket finansieras fullt ut gör att olaglig avverkning riskerar att förekomma, säger hon.
Skogsnäringen, som också är representerad i utredningens expertgrupp, säger sig se med oro på förslagen i utredningen. Skogsbolaget SCA menar att minskad avverkning kommer att leda till råvarubrist. Bolaget har även kritiserat ett förslag om en avverkningsskatt på skogsbestånd som av klimatskäl borde få växa längre.
Enligt källor till DN meddelade ordförande Lars Tysklind på Miljömålsberedningens senaste möte den 16 oktober att förslaget om en avverkningsskatt på yngre skogar nu är struket.
I kommittén råder oenighet om förslagen ska bygga på bindande regler eller frivillighet. Kristdemokraterna vill föra fram mer marknadslösningar som kol- och biokrediter. Det kan till exempel innebära att ett företag klimatkompenserar sina fossila utsläpp genom att betala en skogsägare för att denna ska låta bli att avverka sin skog.
Miljömålsberedningens ordförande Lars Tysklind uppger för DN att han i nuläget avstår att kommentera utredningsarbetet.
I det vetenskapliga underlag som Miljömålsberedningen utgår från ingår bland annat en syntesrapport om skogens klimatnytta av Markku Rummukainen och en analys från Skogsstyrelsen om hur olika skogsskötselåtgärder påverkar kolinlagringen. Enligt myndighetens analys är det bara minskade avverkningar som kan öka kolsänkan tillräckligt på både kort (30 år) och lång (80-100 år) sikt.
Miljömålsberedningen
Miljömålsberedningen tillsattes av regeringen 2010 för att nå bred politisk samsyn kring ett antal olika miljöfrågor. Beredningens uppgift är att föreslå hur miljökvalitetsmålen ska nås genom politiskt förankrade förslag till strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder.
I augusti 2022 fick Miljömålsberedningen i uppdrag att bland annat föreslå en strategi som bidrar till Sveriges åtaganden inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald, samt upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn (LULUCF). Tilläggsuppdraget skulle redovisas senast den 2 december 2024, men har fått förlängd deadline till den 15 februari 2025.
Källa: Naturvårdsverket
Läs mer:
Här avgörs Sveriges klimatpolitik – och framtida bränslepriser
Klimatministern: ”Skogens tillväxt påverkas av vädret”
Öppet bråk om naturskogar i miljöutredning
