När världsledare på måndagen samlas i Baku i Azerbajdzjan, är det i ett dramatiskt läge för både klimatet och det globala klimatarbetet. EU:s klimattjänst Copernicus har nyss konstaterat att 2024 kommer att bli det varmaste året som uppmätts. För första gången väntas temperaturen passera 1,5 graders global uppvärmning.
De abstrakta siffrorna får konkreta konsekvenser i vår omvärld. På söndagen rapporterade DN om hur alltfler extrema väderhändelser, som översvämningen i Spanien och orkaner i USA, kopplas vetenskapligt till människans utsläpp.
Enligt FN:s miljöprogram UNEP går nu jorden mot 3,1 graders uppvärmning mot seklets slut, om inte världens länder skärper sitt klimatarbete.
– Konsekvenserna av en sådan extrem uppvärmning för människor, samhällen och ekonomier är otänkbara, sade UNEP-chefen Inger Anderson i samband med att rapporten släpptes.
Världens utsläpp behöver halveras till 2030
De globala utsläppen behöver minska med minst 42 procent till 2030 och 57 procent till 2035, för att världen ska ha en rimlig chans att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, det mål som satts i de internationella klimatförhandlingarna. Det innebär en minskning med 7,5 procent om året.
Källa: UNEP
Men en annan nyhet väntas överskugga allt annat i förhandlingarna: att Donald Trump blir nästa president i USA. Trump har bland annat lovat utökade satsningar på olja och gas – och att än en gång lämna Parisavtalet.
– Det är ett dråpslag för förhandlingarna och för förtroendet mellan den rika och fattiga delen av världen, säger tidigare klimatminister Isabella Lövin (MP), som åker till COP29 i egenskap av EU-parlamentariker.
Trumps vinst riskerar nu att bli en död hand över förhandlingarna. USA representeras visserligen av Biden-administrationen på mötet, men Joe Biden kommer inte att åka dit.
Ulf Kristersson nobbar klimatmötet
Statsminister Ulf Kristersson (M) kommer inte att åka till klimatmötet i Baku i Azerbajdzjan. Inte heller USA:s Joe Biden, EU:s Ursula von der Leyen, Rysslands Vladimir Putin, Frankrikes Emmanuel Macron eller Norges statsminister Jonas Gahr Støre kommer att delta.
106 länder har dock meddelat att deras stats- och regeringschefer kommer att delta, bland andra Tyskland, Storbritannien och nästa års värdland Brasilien.
Klimatmötet i Baku väntas ha ungefär hälften så många delegater närvarande som vid förra årets klimatmöte i Dubai i Förenade Arabemiraten.
Källor: Regeringen, Climate Home News, Euronews.
Frågan är alltså hur mycket man lita på vad USA säger i årets förhandlingar.
– Det beror på vem man pratar med. USA:s president är en mäktig person, men det finns också många delstater på plats och många diplomater som inte alltid har samma vilja. Men om vissa länder tar ett steg tillbaka måste andra länder kliva fram, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L).
Isabella Lövin är mer orolig.
– Det här är en avgörande stund för Parisavtalets överlevnad. EU och de andra rika länderna måste steppa upp nu, säger hon.
Högst på agendan i Baku är ekonomiskt klimatstöd från rika till fattiga länder. Det tidigare målet om 100 miljarder dollar i klimatfinansiering om året löper ut 2025. Nu ska länderna enas om ett nytt mål, något som väntas leda till tuffa förhandlingar.
FN:s bedömning är att behovet av finansiering är tio gånger större, 1 000 miljarder dollar om året. Andra menar att behovet är än större än så. I förhandlingarna det förts fram krav på 1 400 miljarder dollar om året.
– Det tycker Sverige och EU inte är en rimlig nivå, säger Romina Pourmokhtari.
Vad är en rimlig nivå?
– Det kommer att avgöras på mötet. Men för mig är det minst lika viktigt att länder som Kina, Saudiarabien och Singapore börjar bidra istället för att ses som bidragstagare inom systemet.
Uppdelningen i utvecklingsländer och utvecklade länder i förhandlingarna har länge varit föremål för kritik från rika länder. Många utvecklingsländer, som Kina och flera oljeländer, har haft en stark ekonomisk utveckling sedan klimatkonventionen bildades 1992. DN har tidigare rapporterat om hur oljelandet Bahrain fick stöd på mer än två miljoner dollar från en klimatfond för att rengöra spillvatten från landets oljeproduktion.
I Baku diskuteras även hur det globala finansiella systemet kan styras om, så att de pengar som finns i omlopp bidrar till klimatomställningen. I det perspektivet blir inte längre stöd på tusentals miljarder dollar orimligt, menar Isabella Lövin.
– Pengarna finns där ute, de investeras hela tiden, i infrastruktur, vägar, jordbruk, och så vidare. Det handlar bara om att ställa om dem i rätt riktning, säger hon.
Ytterligare en stridsfråga är vad pengarna ska gå till. Rika länder prioriterar stöd för klimatomställning, medan fattiga länder vill ha mer stöd för anpassning för att hantera klimatkrisens effekter och ersättning för skador och förluster som de drabbas av,
Här har Sverige fått kritik för att som enda nordiska land inte ha bidragit till en särskilt klimatfond för just skador och förluster, som skapades förra året.
– Sveriges agerande är skamligt och skickar en fruktansvärt dålig signal, säger Isabella Lövin.
Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) indikerade dock på en pressträff på onsdagen att en förändring kan vara på gång i frågan.
– Avseende regeringens framtida finansiering inför COP29 så kommer regeringen återkomma med nya besked inom kort, sade hon.
Klimatmötet COP29 i Baku
Mötet:
Under två veckor, måndag 11 november – fredag 22 november, samlas världens länder i Azerbajdzjans huvudstad Baku för de årliga klimatförhandlingarna.
40 000-50 000 delegater väntas delta, ungefär hälften så många som vid förra årets möte i Dubai, Förenade Arabemiraten.
COP står för ”Conference of the Parties”, en generisk fras som betyder att alla länder som har skrivit under en konvention – i det här fallet klimatkonventionen – samlas en gång om året för att se hur konventionen efterlevs. Siffran 29 betyder att det är det 29:e mötet.
Frågorna:
Högst på agendan är finansiering av klimatåtgärder. Även mer tekniska frågor, som hur länder ska köpa och sälja utsläppskrediter av varandra genom det som kallas artikel 6, är på agendan. Uppdaterade nationella klimatlöften (så kallade NDC:er) väntas också från vissa länder, men egentligen ska de presenteras inför nästa års klimatmöte, COP30 i Brasilien. Där ska världens länder för första gången svara på hur de ska stänga gapet mellan de utsläppsminskningar som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader och dagens höga och stigande utsläpp.
Läs mer:
Privatflygplan ökar bland superrika: ”En explosion av utsläpp”
Peter Alestig: Hejdå, USA – vad händer med klimatarbetet nu?
FN-rapport: Världen på väg mot 3,1 graders uppvärmning
