Bryter rika länder som Sverige mot lagen när de inte gör sin del av Parisavtalet – eller får ett lands politiker agera som de vill i klimatfrågan?
I grunden är det den frågan som ställs, när den internationella domstolen i Haag nu tar sig an den största processen i domstolens historia. Uppdraget, från FN:s generalförsamling: att utröna vad internationell lagstiftning egentligen säger om staters ansvar i klimatkrisen.
Beslutet kan påverka mängder av rättsprocesser världen över, där organisationer eller individer drar länder inför rätta i klimatfrågans namn. Även Sverige kan påverkas – här pågår en rättsprocess där organisationen Aurora stämmer den svenska staten för att inte göra sin beskärda del av Parisavtalet.
– Det är väldigt mycket som står på spel. Man skiftar narrativ från att klimatkrisen är en politisk fråga till juridiskt ansvar. Det är jätteviktigt, säger Anja Ipp, sakkunnig om internationella klimatfrågor på Naturskyddsföreningen.
Är det rätt att domstolar avgör vilken klimatpolitik ett land ska ha?
– Världens länder har enats om en rad rättsliga avtal och principer. Domstolarna ser till att de följs, de säger inte vilken klimatpolitik ett land ska ha.
Hon får medhåll från Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet.
– I en rättsstat måste man kunna hålla staten ansvarig för dess rättsliga förpliktelser gentemot befolkningen, säger han.
Under de kommande veckorna ska 99 länder höras i domstolen för att ge sin syn på frågan, fler än någonsin i domstolens historia. Redan nu, efter fyra dagars förhandlingar, utkristalliserar sig ett mönster.
Många rika länder argumenterar att Parisavtalet ska ha företräde över andra principer och konventioner, som mänskliga rättigheter eller principen att ett land inte får orsaka skador i ett annat land genom exempelvis miljöförgiftning. På onsdagen förde Sverige och de nordiska länderna fram en liknande argumentation.
– Det är problematiskt om man tycker att Parisavtalet gör annan lagstiftning, som skydd av mänskliga rättigheter, irrelevant. Parisavtalet kräver bara att länder gör sitt bästa, länder kan inte tvingas till högre klimatambition eller ställas till svars för skador som orsakas av deras utsläpp. Det skulle vara ett sätt för rika länder att slippa undan, säger Anja Ipp.
Fattiga och sårbara nationer argumenterar å sin sida för att alla länder har ansvar att göra sin beskärda del av Parisavtalet – och att inte göra det är att bryta mot exempelvis de mänskliga rättigheterna.
– Vi befinner oss vid frontlinjen i en kris som vi inte har skapat, en kris som hotar vår själva existens, sade Ralph Regenvanu, särskilt klimatsändebud för Vanuatu, när domstolsförhandlingarna inleddes på måndagen.
Efter förhandlingarna kommer domstolen att ge ett skriftligt rådgivande yttrande som världens domstolar kommer att behöva ta hänsyn till i kommande rättsprocesser. Om domstolen går på de sårbara ländernas linje, kommer det att ge aktivisterna och de sårbara staterna ytterligare juridiska argument mot de stater som inte gör sin del. Om domstolen däremot går på vissa rika länders linje kan det bli ett hårt slag mot rättsprocesser som Aurora-fallet – men det ser inte Jonas Ebbesson som sannolikt.
– Jag kan inte föreställa mig att internationella domstolen kommer till slutsatsen att exempelvis mänskliga rättigheter saknar betydelse för staternas ansvar i klimatfrågan, säger han.
Fakta.Två frågor har ställts till Internationella domstolen i Haag
Internationella domstolen i Haag är FN:s juridiska organ och består av
15 domare som väljs av FN:s generalförsamling och FN:s säkerhetsråd.
I mars 2023 bad generalförsamlingen, efter flera års påtryckningar från bland andra låglänta ö-nationer, domstolen om råd i två frågor:
● Vilka förpliktelser har länder för att skydda klimatet och miljön från skadliga, av människan orsakade, växthusutsläpp?
● Vad blir konsekvenserna för regeringar om deras agerande (eller brist på agerande) skadar klimatet och miljön?
Källa: ICJ, TT
Fakta.Rättsfall i Nederländerna triggade våg av klimatstämningar
2015 stämde miljöorganisationen Urgenda den nederländska staten för bristande klimatåtgärder – och vann. Resultatet blev att landets regering tvingades att kraftigt skärpa sin klimatpolitik, men också att organisationer och klimatengagerade i flera andra länder inspirerades att ta respektive lands regering till domstol i klimatets namn. Senast i raden är de schweiziska pensionärerna som stämde sin regering i Europadomstolen för mänskliga rättigheter – och vann.
Totalt har hundratals liknande rättsprocesser inletts världen över, enligt en sammanställning av Columbia law school i USA.
Läs mer:
Efter stor dramatik – överenskommelse klubbad på klimatmötet
Historiskt klimatfall i Europadomstolen: ”Läxar upp den svenska regeringen”
Stämningsansökan inlämnad – klimatmarsch gick genom Stockholm
