Det blev som vanligt uppståndelse när techjätten Apple lanserade en ny ännu smartare smarttelefon häromveckan. ”Det bästa vi har gjort hittills”, skröt företaget. Den nya Iphonen är laddad med nya AI-verktyg ”som förstår användarens personliga sammanhang”.
Men kunder i Europa får nöja sig med en lightvariant, en AI-telefon utan ny avancerad AI.
Apple hänvisar till osäkerheten i EU-lagstiftningen när de väljer att inte rulla ut den nya tekniken i EU-länderna.
Konflikten mellan Bryssel och techjättarna är ett pågående drama i flera akter. Dragkampen handlar bland annat om skatter, upphovsrätt och användarnas integritet. Men framför allt handlar konflikten om användningen av artificiell intelligens, en superteknik som vissa hoppas ska frälsa världen och andra betraktar som Frankensteins monster.
EU:s nya AI-lagstiftning är den första i sitt slag i världen och trädde i kraft augusti.
– Det här är historiskt. AI-lagen tar europeiska värden till en ny era, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen nöjt efter att maratonförhandlingarna i Bryssel var i hamn.
AI-lagen är den senaste i raden (se faktaruta) av lagar som reglerar digitala tjänster och insamling av data i EU-länderna. Syftet är bland annat att skydda medborgarna från diskriminering och massövervakning, något som många medlemsländer haft nog av genom historien. Bara tanken på vad en säkerhetstjänst som östtyska Stasi hade kunnat göra med dagens verktyg orsakar skrämselhicka.
Ett mer samtida skräckexempel har Bryssels lagstiftare hittat i Kina där kommunistpartiet testat att införa ett socialt kreditsystem. Enskilda kineser kan få poäng för hur väl de följer ett påbjudet beteende. Att exempelvis gå mot rött eller missa att betala en räkning kan ge minuspoäng. Sådan social poängsättning förbjuds nu i EU. Techjättarna måste bland annat berätta om hur de samlat in sin data och hur AI-modellerna tränats. Annars hotar sanktioner.
Rimligt, anser många som känner en oro för hur utvecklingen av AI tycks gå med ljusets hastighet. Integritetsombudsmän och människorättsorganisationer välkomnar som väntat reglerna.
Men har omsorgen om medborgarna också en baksida?
Vid kaffeautomaterna på svenska AI-byråer har EU-lagstiftning blivit ett hett samtalsämne, ingenjörerna emellan.
På kontoret i ett företagsområde norr om Stockholm smuttar David Wallén på en kaffe latte medan han klickar runt på en datorskärm. Han och kollegorna på start up-företaget Intric hjälper offentlig sektor att lösa administrativa sysslor genom sin AI-plattform. Bland annat har de utvecklat en chattrobot åt Mönsterås kommun.
– På grund av att det föds färre barn sjunker skatteintäkterna och belastningen på välfärden ökar. AI är en nyckelkomponent i att lösa den demografiska utmaningen, om den används rätt, säger han.
Ingenjörerna på bolaget har lagt ned mycket tid och energi på att sätta sig in i den omdiskuterade lagtexten från EU.
– Det finns inga genvägar. Man måste läsa allt och själv förstå vad det innebär för vår produkt och våra kunder. Det har vi som ett litet bolag lidit lite av. Det tar mycket av våra resurser, säger David Wallén.
Förutom AI-lagen måste Intric och andra digitala bolag ta hänsyn till lagar med mer eller mindre bekanta bokstavskombinationer, så som GDPR, DMA och DSA. Något som har ett pris.
– Det är klart att om man ser att kostnaden för att verka ökar i Europa kan det bli attraktivare för start up-företag att verka i andra länder. Det kan man inte sopa under mattan.
Andra har sagt samma sak mer drastiskt.
– Vi tvingas anlita advokater medan resten av värden anlitar kodare, säger Cecilia Bonefeldt-Dahl från Digital Europe, som beskrivs som it-branschens viktigaste lobbyorganisation i Bryssel, i en intervju med Financial Times.
Svenske Spotify-grundaren Daniel Ek hör också till dem som slagit bakut ut mot EU:s komplexa lagstiftning, som han menar ”kväver innovationer”. Olika lagar och regler staplas på varandra vilket håller tillbaka utvecklarna, klagar han.
”Fortsätter Europa på nuvarande kurs missas en chans som bara kommer en gång per generation”, skrev Ek tillsammans med Facebook-grundaren Mark Zuckerberg i den brittiska tidningen The Economist nyligen.
Och i veckan publicerade ett femtiotal företagare ett öppet brev där de i samma anda varnar för att EU stänger dörren till AI-eran.
De klagar förstås av eget intresse. Men européerna börjar också märka att de går miste om något.
Det går nämligen inte att använda vissa avancerade digitala tjänster inom EU. Apple var senast ut med att skjuta fram lanseringen av sina nya AI-tekniker i EU på obestämd framtid. Förutom att Apple skjuter upp lanseringen av sin nya AI-teknik har även Facebook meddelat att företagets nya språkmodell inte görs tillgänglig i EU.
– Vi kommer att släppa vår nya multimodala Llama-modell de närmsta månaderna – men inte i EU på grund av oförutsägbara regler, sade en talesperson för Meta, som äger Facebook nyligen.
Språkmodellen bygger på samma typ av teknik som används för att bygga chattbotar som Chat GPT. Den kan hantera text, bild, video och ljud.
Att stänga dörren till världens största inre marknad är ingen liten sak. För techjättarna svider det att gå miste om 450 miljoner potentiella användare. Och i Bryssel ställer sig allt fler en obekväm existentiell fråga: Vad händer om Europa missar kapplöpningen om framtiden?
Ett svar kom i förra veckan: Det kommer att gå käpprätt åt helsike.
De orden använde inte Mario Draghi när han presenterade sin omsusade rapport om Europas konkurrenskraft. Men det var andemeningen i italienarens nödrop.
– För första gången sedan kalla kriget behöver vi vara oroliga för vår överlevnad, sade Mario Draghi, som är tidigare italiensk premiärminister och ECB-chef, på en pressträff i Bryssel.
Europas elände är mångbottnat, enligt Draghi. Låg tillväxt, låg produktivitet, brist på pengar och krånglig byråkrati gör att européerna halkar efter USA och Kina.
Rapporten, beställd av EU-kommissionen, skulle ha släppts före EU-valet i somras, men publiceringen sköts upp eftersom slutsatserna ansågs kunna gynna EU-skeptiska partier.
Man behöver inte leta länge efter tecken på att den traditionella industrin är på nedgång. Biljätten Volkswagen planerar att för första gången i företagets snart hundraåriga historia att stänga bilfabriker i Europa. Världens största kemikoncern, tyska BASF, flyttar tillverkningen till Kina. Och den svenska batteritillverkaren Northvolt – nyss hyllad som den gröna framtidsindustrins flaggskepp – sägs vara konkurshotad.
Ännu värre är att har Europa blivit omsprunget när det gäller ny teknik. Endast fyra av världens 50 främsta techföretag är europeiska.
Mario Draghis diagnos på Europa är bitvis skoningslös. EU, hävdar han, ”har i stor utsträckning missat den digitala revolution som kom med internet”.
Visserligen har Europa många begåvade forskare och entreprenörer, konstaterar Mario Draghi, men ”innovationerna blockeras av inkonsekventa och restriktiva regleringar”.
Men håller verkligen Europa på att förvandlas till ett digitalt rostbälte – och är det i så fall lagstiftarnas fel?
Stefan Larsson är forskare i teknik och social förändring vid Lunds universitet och har följt reaktionerna som följt på EU:s AI-lagstiftning.
– Några stora aktörer får naturligtvis mycket uppmärksamhet. De är oerhört strategiska aktörer och de vill vara med och påverka standarder och riktlinjer så att de passar dem. Men en viktig fråga är vad som händer med mindre resursstarka aktörer och företag. Hur hanterar de lagstiftningen? frågar han sig.
Det är för tidigt att säga. Lagen rullades ut i ett första steg i augusti medan andra delar är på plats först om ett par år (se faktaruta). Samtidigt finns uppenbara fördelar, menar Stefan Larsson.
– Om alla medlemsländer reglerat AI på en massa olika sätt så skulle det vara hämmande i sig.
Alla företag kanske inte gillar lagen, men de vet i alla fall vad som gäller.
– Att harmoniera lagstiftningen och enhetliggöra kraven har klara fördelar. Jag skulle säga att det är pro-innovation.
Det går också att slå mynt av själva lagen. På Intrics start up-kontor utanför Stockholm har David Wallén gjort sin kunskap om EU:s AI-lag till en del av affärsidén – ett löfte till kunderna om att det ska vara lätt att göra rätt. På det stora hela välkomnar han lagstiftningen – och han vänder sig mot bilden av att EU-byråkrater hittar på pålagor och regler för skojs skull.
– Jag tycker att lagen får oförtjänt mycket kritik. Jag tror inte att någon innerst inne vill att vi ska låta AI-modeller användas precis överallt utan översikt. Dessa lagar är ju till för att skydda oss som individer.
Bland annat kräver EU att det ska framgå om en text eller ett videoklipp är AI-genererat.
– Det är ju extremt rimligt att få veta om man pratar med en robot eller en människa, säger David Wallén.
Fakta.Flera lagar reglerar digitala tjänster i EU
AI-lagen
Lagen trädde i kraft i ett första steg 1 augusti 2024 och delar in AI-teknik i fyra riskkategorier. En del tekniker förbjuds.
Techjättarna måste också berätta om hur de samlat in sin data och vilket material de tränat generativa AI-modellerna med.
Den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR)
Lagen trädde i kraft i maj 2018 och ska ge privatpersoner ökad kontroll över sina personuppgifter. Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa förordningen.
Förordningen om digitala marknader (DMA)
Syftet med lagen är att göra marknaderna inom den digitala sektorn mer rättvisa och mer konkurrensutsatta. Den ska förhindra att stora plattformsföretag missbrukar sin makt. Det är DMA:n som Meta och Apple hänvisar till när de väljer att inte rulla ut sina nya AI-verktyg i EU.
EU:s lag om digitala tjänster (DSA)
Syftet med lagen är att förhindra olaglig och skadlig verksamhet online och spridning av desinformation. Den ska skydda grundläggande rättigheter och skapa en mer rättvis och öppen miljö på onlineplattformarna.
