Det föds för få barn i Sverige. I Lidköping har politikerna räknat ut att det handlar om ungefär hundra bebisar färre om året.
Det betyder att kommunen tappar en hel årskull på fyra år.
– Om sex år ska bara 320 barn börja skolan, jämfört med 420 som vi varit vana vid, säger Andreas Bill som är bildningsnämndens ordförande.
Han tar oss med på en promenad genom ett gråkallt Lidköping.
På torget träffar vi Johan Hedström och Veronika Karlkvist som har fem barn sammanlagt.
– Vi ska inte ha några fler, säger de i munnen på varandra.
Att så få skaffar barn tror de beror på att livet är stressigt och att många väljer att prioritera jobbet och karriären.
Utanför en skola träffar vi Simon Tschährä och Alve Hammar som är 17 år. De tror att oron i världen ligger bakom de låga födelsetalen.
– Men jag tänker ändå skaffa barn trots alla krig, säger Simon och får medhåll från Alve.
– Även om det är en dyr investering, tillägger Alve och nämner att hans lärare sagt att ett barn kostar 1,5 miljoner kronor fram tills det har fyllt 18 år.
I Lidköping har man redan stängt sex förskolor och planerar att snart även dra ned på platserna i grundskolan.
Samtidigt finns det friskolor som väljer att expandera.
Den fristående Raoul Wallenbergskolan har i Lidköping fått tillstånd att utöka med 90 nya platser i årskurserna 4–6.
Lidköping har överklagat beslutet till förvaltningsrätten som avslagit kommunens krav med hänvisning till skollagen.
Friskolan har rätt att expandera.
– Vi medger i beslutet att det finns en risk att friskolans expansion får vissa ekonomiska konsekvenser för kommunen, säger Nils Larsson som är utredare vid Skolinspektionen.
Men Skolinspektionen tycker inte att kommunen lyckats ta fram tillräckligt konkreta bevis på hur skolverksamheten påverkas negativt.
– Lagen är skriven för att friskolorna ska ha sin etableringsrätt och det är näst intill omöjligt att stoppa dem, säger Andreas Bill.
Chefen för tillståndsenheten vid Skolinspektionen, Carin Clevesjö, bekräftar att beviskraven är högt ställda.
– Det kan vara svårt eftersom kommunen måste kunna visa på tillräckligt konkreta konsekvenser som drabbar hela skolorganisationen eller eleverna, säger Carin Clevesjö.
I beslutet skriver Skolinspektionen att nyetableringen kan leda till en större valfrihet för eleverna eftersom det i dag bara finns en friskola som erbjuder årskurserna 4-6, jämfört med 16 kommunala skolor.
– Eleverna kanske vill ha en annan huvudman än kommunen, säger Skolinspektionens utredare Nils Andersson.
Kommunen har räknat ut att friskolans expansion kommer att kosta skattebetalarna 8,2 miljoner kronor per år.
Beräkningen grundar sig på att kommunen kommer få tomma skolplatser som kostar pengar.
Kommunen kan inte göra sig av med lokaler och personal från en dag till en annan och måste alltid ha beredskap att ta emot elever, till exempel nyinflyttade, eller om en elev bestämmer sig för att byta från fristående till en kommunal skola.
– Vi har räknat ut att det behövs ungefär tio procent luft i systemet för att vi ska kunna hantera olika fluktuationer, säger Andreas Bill.
Det är ett ansvar, och kostnader, som friskolorna inte har.
De ökade kostnaderna för kommunen kommer också att leda till att skolpengen räknas upp. Det betyder att mer pengar ska betalas till Raoul Wallenbergskolan – som själv inte har dessa kostnader, utan snarare har orsakat dem, menar Andreas Bill.
– Det är beklagligt men det är så systemet med skolpengen fungerar.
Andreas Bill är kritisk till att ledamöterna i Sveriges riksdag, som han menar väl känner till vilka problem som systemet orsakar ute i kommunerna, inte gör något åt det.
– Det är ett system som är felriggat men som man väljer att inte göra något åt, säger Andreas Bill.
Så varför går Raoul Wallenbergskolan emot kommunen?
– Vi vill utöka vår verksamhet för att få fler år med eleverna, säger Peter Bengtsson som är vd för Raoul Wallenbergskolorna Skaraborg AB.
Kommunens beräkning att det kan kosta skattebetalarna 8,2 miljoner kronor per år kan stämma, men bara om kommunen inte klarar att organisera om, menar han.
Enligt Skolverket är andelen lärare med lärarlegitimation och behörighet högre i kommunens jämförbara högstadieskolor Dalängskolan och Rudenschöldskolan.
Förra läsåret hade de 79 respektive 83 procent legitimerade och behöriga lärare, vilket kan jämföras med bara 51 procent i Raoul Wallenbergskolan.
– Vi har färre behöriga lärare. Men det pågår fortbildningsinsatser av lärare som är behöriga men inte är legitimerade i rätt ämne, säger Peter Bengtsson.
Ägarna till Raoul Wallenbergskolorna Skaraborg AB, som är ett av sju dotterbolag i moderkoncernen, har tagit ut 2,5 miljoner kronor varje år de senaste fyra åren, det vill säga 10 miljoner sammanlagt.
Hade pengarna kunnat användas på ett annat sätt?
– Lejonparten av de 10 miljonerna har stannat kvar inom Raoul Wallenbergskolorna AB, säger Peter Bengtsson.
Är det inte aktieägarna som får pengarna?
– Jag kan inte förklara hur, men jag vet att en stor del av det som går till aktieutdelning, går tillbaka till verksamheten, säger Peter Bengtsson.
När DN kontrollerar betygssättningen visar det sig att Raoul Wallenbergskolan sätter högre slutbetyg på sina avgångselever i matematik, jämfört med resultaten på de nationella proven, än vad de kommunala skolorna i Lidköping gör.
På Dalängskolan och Rudenschöldskolan får 16 respektive 10 procent av eleverna högre slutbetyg i matematik än vad de presterat på de nationella proven.
På Raoul Wallenbergskolan är motsvarande andel 32 procent.
– Det är inte okej och något som vi inte är nöjda med, säger Peter Bengtsson och berättar att ledningen nyligen haft ett möte med rektorerna för att planera insatser för att motverka en felaktig betygssättning.
Varför väljer ni att expandera i stället för att ta hand om kvaliteten i den undervisning ni redan bedriver?
– Jag är mycket på skolan i Lidköping och ser att undervisningen visst drivs av kvalitet, och vi vill att fler av kommunens elever ska få ta del av den kvaliteten. Om fler kommer till oss tidigare, kommer också fler att klara gymnasiebehörigheten och inte behöva gå på individuella program, säger Peter Bengtson.
– När vi följer upp hur det går för de som går i vår verksamhet, ser vi att det går bättre för dem. Om vi kan lyckas med att få 8–9 procent fler elever att bli behöriga till gymnasiet, så kan också kommunen tjäna på det, istället för att eleverna hamnar ett extra år på individuella programmet, eller kanske inte klarar gymnasiet alls, säger Peter Bengtsson.
