Nioåriga Greta och hennes storebror Sixten skulle egentligen vara i Frankrike.

I september och oktober hade de hoppats få gå på Svenska skolan i Paris medan deras pappa forskade på ett franskt universitet.

Men hela familjen blev kvar i Uppsala eftersom kommunen sade nej – med motiveringen att de har skolplikt i Sverige.

Vi träffar dem en vanlig vardagskväll när de gör sina läxor vid köksbordet i lägenheten i Uppsala.

– Det är synd att det blev så här eftersom det hade varit kul att gå i skolan i Paris. Jag tror det hade varit lärorikt också, säger Sixten Malmberg som är 13 år och går i sjuan.

Han har aldrig varit i Frankrike och tror att han hade lärt sig en del franska på kuppen.

Det tror också hans syster Greta Malmberg som snart ska fylla nio och går i trean.

– Det är tråkigt, säger hon och berättar att hon också blev litet nervös när hon tänkte på att hon skulle gå i en annan klass.

Bakgrunden till Paris-planerna var att deras pappa, Filip Malmberg, är forskare i datavetenskap vid Uppsala universitet och ledningen vid hans fakultet gav honom chansen att åka på en så kallad forskningsvistelse i Paris.

Det anses viktigt inte bara för forskarna utan också för universitetet att de besöker andra forskningsmiljöer och tar med sig nya intryck tillbaka.

Eftersom Filips fru jobbpendlar till Sala kommer hon hem sent och har svårt att sköta logistiken med barnen helt själv.

Därför fick hon medföljandebidrag, för att universitet anser att det är viktigt att även forskare som har barn i skolåldern ska kunna göra detta.

Eftersom barnen har skolplikt ansökte Filip om att de skulle få gå i Svenska skolan i Paris.

Som lagen ser ut i dag betyder det att tre villkor ska vara uppfyllda:

Skolan ska vara likvärdig. Det ska finnas insyn så undervisningen kan granskas. Och det måste finnas synnerliga skäl.

Eftersom Svenska skolan i Paris följer den svenska läroplanen och granskas av såväl Skolinspektionen som Skolverket är de två första kriterierna uppfyllda.

Det var det tredje villkoret, synnerliga skäl, som gjorde att Uppsala kommun sade nej till skolflytten.

Det är inte pappans och universitetets intressen som ska bedömas, utan barnens, och det finns ”inte synnerliga skäl att barnen ska medges rätt att fullgöra skolplikten på annat sätt”, enligt kommunen.

– Vi har tolkat lagstiftaren på det här sättet, säger Viktor Engström som är avdelningschef vid utbildningsförvaltningen i Uppsala.

Men familjen menar att det visst hade varit av intresse för barnen att få gå två månader i Svenska skolan i Paris?

– Att uppleva en annan kultur har inte bedömts som synnerliga skäl i våra tidigare beslut eller i den praxis som finns, säger Viktor Engström och berättar att kommunen tidigare sagt nej till en familj där en förälder skulle jobba en kortare period utomlands.

När kommunen sade nej första gången överklagades beslutet av Filip Malmberg och Förvaltningsrätten gav honom rätt.

Det finns synnerliga skäl för en forskare som Filip Malmberg att åka på en forskningsvistelse till Paris. Det gynnar både honom och hans universitet.

Det är också svårt att göra ett bra jobb och utvecklas som forskare om man inte får medverka i sådana forskarutbyten, resonerade domstolen.

Men beslutet från Förvaltningsrätten kom bara en vecka innan familjens planerade avresa, så de hann inte ordna med alla bestyr inför flytten.

Filip hade tänkt söka på nytt till våren med Förvaltningsrättens godkännande i ryggen. Men när vi träffas har han precis fått veta att kommunen överklagat Förvaltningsrättens beslut till Kammarrätten.

– Vi gör det för att vi behöver riktlinjer, säger Viktor Engström.

Den nuvarande lagstiftningen för skolplikt tillkom 2010 och såväl Riksrevisionen som skolminister Lotta Edholm har konstaterat att den slår orättvist just för att tolkningen av begreppet ”synnerliga skäl” varierar så mycket mellan kommuner.

Utbildningsdepartementet säger till DN att frågan bereds och att ambitionen är att starta en utredning för att se över lagtexten.

Under tiden väntar familjen Malmberg på besked om Kammarrätten ska ta upp deras fall.

Filip Malmberg har inga större förhoppningar.

– Så vitt jag vet har inga liknande ärenden tidigare godkänts av Kammarrätten, säger han.

Han är besviken på att just Uppsala gör den här tolkningen eftersom forskning utgör en sådan viktig del i kommunen.

– Den här inställningen kan också få negativa konsekvenser för svensk forskning generellt. Så principfrågan är särskilt intressant här, säger Filip Malmberg.

Fakta.Reglerna för skolplikten under debatt

● I våras utbröt en debatt när en förälder ville ta med sina barn till Thailand där hon arbetade på distans mot Sverige. Solna kommun sade nej med motiveringen att skolan barnen skulle gå på inte var likvärdig. ”Vi behöver ha eleverna på plats för att kunna ge dem en bra utbildning”, sade Nordvall vid utbildningsförvaltningen i Solna till SVT. Han såg också en trend att allt fler kommuner blivit mer återhållsamma.

● Familjen tvingades återvända till Sverige för att inte behöva betala vite för varje missad skoldag.

● Riksrevisionen har konstaterat att reglerna för undantag från skolplikten är otydliga och leder till orättvisor eftersom kommunerna gör olika tolkningar.

● Utbildningsdepartementet säger till DN att ministern vill göra en översyn av lagen och att frågan bereds på departementet.

Share.
Exit mobile version