Artikeln i korthet

● Kommunerna vill samarbeta för att effektivisera sitt arbete med AI.

● Många projekt har startats, men få har utvärderats och införts brett.

● Juridiska hinder och brist på samordning bromsar utvecklingen, men gemensamt arbete kan lösa problem snabbare.

Det pågår AI-projekt inom i stort sett hela kommunsektorn. Enligt det nationella kunskapscentrumet AI Sweden har nästan varenda svensk kommun någon form av AI-arbete igång.

Allt från småsaker som föreläsningar om hur personalen kan dra nytta av språkmodeller som Chat GPT, till storsatsningar på lösningar som kan revolutionera en hel förvaltnings arbete.

Samordningen har dock halkat efter och många kommuner brottas med liknande problem men på varsitt håll. Det vill kommunerna ändra på. Förhoppningen är att de med hjälp av SKR ska komma igång med ett brett samarbete för att effektivisera deras arbete med AI någon gång under första kvartalet nästa år.

– Det är ett jättestort intresse bland kommunerna. Delvis drivet av klassisk byråkrati, att vi behöver ställa om och effektivisera, delvis drivet av rädsla att inte hänga med när alla andra gör det här. Då måste vi också det, säger Markus Bylund, digitaliseringschef på SKR.

Måste alla kommuner hålla på med AI?

– Alla kommuner och regioner har ju olika inriktningar och man fokuserar på lite olika frågor med lite olika framtoning. Det är en del av vår demokrati. Men jag har aldrig hört någon som säger att det där med AI, det verkar inte vara så viktigt, säger Markus Bylund.

En viktig fråga i arbetet kommer att handla om hur kommunerna ska arbeta organisatoriskt och säkerställa att effekten av AI-satsningar verkligen kan hämtas hem. SKR har följt upp 300 olika AI-initiativ i svenska kommuner och av dem hade bara tre stycken utvärderats på effekt och sedan införts skarpt efter att ha testats.

Det behöver inte vara ett problem, understryker Markus Bylund, men han kan inte svara på varför det ser ut så i nuläget.

– Jag tror ändå att det kan vara ganska typiskt för hur det ser ut i hela samhället just nu. Vi prövar AI i många sammanhang där vi har stora behov, men det betyder inte att det alltid är de lösningarna vi kommer att använda oss av i slutänden.

En knut som han hoppas att projektet ska kunna lösa ut är de juridiska långbänkarna i samband med att nya arbetssätt införs. Även om flera kommuner jobbar med att införa samma typ av AI-verktyg för samma typ av arbete så måste alla göra sin egen juridiska bedömning.

Det går inte att komma runt, men i nuläget är det en stor tidstjuv som skulle kunna hanteras betydligt snabbare.

– Det finns massor av juridiska oklarheter när man ska jobba med sådant här och det är klart att man hanterar det bättre tillsammans än 290 stycken var för sig, säger Bylund och förklarar:

– Du måste fortfarande göra bedömningen själv i slutänden men du kan förkorta arbetstiden med 80 procent om någon redan har gjort bakgrundsjobbet.

Många AI-projekt som testas motiveras med effektivisering och rena ekonomiska besparingar. Några exempel som har lyfts tidigare är transkriberingsverktyg för socialtjänsten, automatisk leverantörs- och fakturagranskning eller schemaläggning.

Men det finns flera sätt att motivera användning av ny teknik på.

– Det handlar ofta om effektivitet och produktivitet. Men många gånger om vad vi får för kvalitet i vår medborgarservice. Kan det öka tillgängligheten? Kan vi minska ansökningstiden för bygglov? I bland är det faktiskt okej att ta ökade kostnader för att man vill uppnå en ökad kvalitet i välfärdsleveransen, säger han.

Läs mer:

Investerarens varning: ”Pannkaka om du sprinklar AI på allt”

Han byggde eget AI-system – för att hitta felplacerade spikar

”Jag är rädd för AI:s framfart – vad ska min son utbilda sig till?”

Share.
Exit mobile version