Kommunerna som vinner på nya vindkraftsförslaget

Sverige står inför ett skriande elbehov, men två av tre vindkraftsverk stoppas av kommunerna. Detta trots att vindkraften kan stå för mest ny el på kort sikt.

DN har tidigare rapporterat att grannländer som Finland och Norge ger betydligt mer tillbaka till de kommuner som tillåter vindkraft.

Nu har regeringen föreslagit att även svenska kommuner ska få det – och för vissa kommuner handlar det om mångmiljonbelopp varje år.

– Vi har Europas största markbaserade vindkraftspark och har från dag ett kämpat för att hitta en lösning för bättre incitament, så självklart är det roligt att få någon slags utdelning nu, säger Patric Lundström (S), kommunstyrelsens ordförande i Piteå.

Vindkraftsparken i Markbygden upptar tio procent av kommunens yta och stod förra året för 12,5 procent av elen från vindkraften i landet. Något som enligt regeringens förslag kan ge kommunen mellan cirka 40 och 50 miljoner kronor om året under de kommande åren.

En grov beräkning av hur pengarna fördelar sig över landet visar att det är just Piteå som är den stora vinnaren, följt av kommunerna Ånge, Örnsköldsvik och Sollefteå som samtliga ligger i Västernorrlands län.

– En sådan avkastning skulle betala ett badhus på tio år, säger Patric Lundström.

– Kanske blir det en annan acceptans om man vet att det är vindkraften som finansierat badhuset.

Eftersom mer än hälften av vindkraftselen kommer från 15 kommuner – framför allt i de nordligaste länen – så är det också dessa kommuner som väntas få mest pengar.

Utmaningen är att regeringens förslag bara sträcker sig till 2027. Därefter är det oklart hur incitamenten kommer att se ut.

– Nackdelen är att det handlar om ett stöd och ingen ändrad lagstiftning, säger Patric Lundström.

Branschorganisationen Svensk vindenergi håller med.

– Ett utmärkt förslag i grunden. Vi har drivit frågan om att föra över fastighetsskatten till kommunerna i mer än tio år, men det behöver bli mer långsiktigt än de tre år vi nu har framför oss, säger Tomas Hallberg, ansvarig för tillståndsfrågor på Svensk vindenergi.

Han menar därför att ersättningen bör motsvara fastighetsskatten som vindkraftsägarna faktiskt betalar till statskassan varje år – och att stödet ska fortsätta även efter 2027.

Regeringen föreslår också att gå vidare med delar i den så kallade incitamentsutredningen, som bland annat handlar om att närboende ska få större av vindkraftsbolagens intäkter.

– Vi tror att det här sammantaget kan ha en positiv påverkan, särskilt för mindre kommuner som har en ansträngd kassa, säger Tomas Hallberg.

Men fortfarande saknas besked kring det kommunala vetot, som enligt Svensk vindenergi borde tidigareläggas i processen för att skapa en bättre förutsägbarhet.

– Det finns ju redan ett färdigt lagförslag om det.

Utöver regeringens förslag finns initiativ från vindkraftsbolag som redan nu erbjuder incitament till kommuner. Bland annat i Norrbotten, där Piteå skulle kunna få ytterligare mångmiljonbelopp förutsatt att det blir en havsbaserad vindkraftspark i kommunen.

– Frågan är om det är Piteå som ska göra mer, eller om det kan finnas andra som också ska bidra till omställningen, säger Patric Lundström.

Vad tycker du?

– Jag tycker att Piteå har gjort sin del.