Kompis Sverige: Vänskap är viktigt för integrationen

Iskuberna klirrar i glaset när Johanna Pagaura Börjesson, 26 år, ställer ner sin iskaffe på bordet. Ute värmer solen, inne på Café Fix i Stockholm gömmer sig några av lunchgästerna i skuggan.

– När vi träffas gör vi det ofta på en promenad eller en fika, helt vanliga saker, säger hon.

Intill sitter 22-åriga Daria Rodionova från Ryssland, som flyttade till Sverige 2022 för att studera på universitetet. Numera har hon både jobb och uppehållstillstånd.

Det är något av en osannolik träff. Hade det inte varit för att de båda deltagarna ansökt till organisationen Kompis Sverige hade de förmodligen aldrig träffats.

Nu är de goda vänner.

– Jag ville till Sverige för att kunna bygga mig ett bättre liv. Sverige har bättre ekonomi, samhälle, work life-balance än många andra europeiska länder. Människorna är toleranta här och jag känner mig respekterad. Det är skönt.

Kompis Sverige grundades 2013 och har snart fört samman 20 000 svenskar. Vem som helst kan anmäla sig och matchas sedan ihop med antingen en ny eller etablerad svensk utifrån en rad kriterier som ålder, bostadsort och intresse.

– Vi har deltagare från över 140 olika länder. De har kommit hit av många olika anledningar. En del är studenter, andra flyktingar, några flyttar hit för att jobba, några hamnade i Sverige på grund av kärleken, säger organisationens verksamhetschef Johan Bäckström.

Idén togs fram av kompisarna Pegah Afsharian och Natassia Fry, som tyckte att många integrationsprojekt inte höll måttet.

– De ville skapa ett jämlikt möte som inte börjar med att någon ska hjälpa den andra. För då riskerar man att förstärka den ojämlikhet som skapas, säger Johan Bäckström.

Han pekar på att Sverige ofta rankas högt på policynivå vad gäller integrationsfrämjande insatser, men att vi trots det saknar en viktig pusselbit.

– Sverige gör ju jättemycket för att människor ska integreras, med etableringsprogram och SFI. Men om det inte för oss närmare varandra som individer följer ingen långsiktig effekt, för det är där den riktiga integrationen sker.

För Daria är vänskapen med Johanna något unikt. Trots att hon arbetar på en svensk arbetsplats och är nära på flytande i språket har hon knappt några svenska vänner. De flesta i hennes vänskapskrets är från andra länder.

– Många i min ålder har redan sitt ”gäng” och är inte intresserade av att skaffa nya vänner.

Med Johanna kan hon fånga upp nyanser i språket, bolla frågor, komma närmare den svenska kulturen och främst av allt – bara få känna på hur det är att vara en helt vanlig svensk.

– De här träffarna hjälper till att normalisera mitt liv. Det hjälper mig att känna mig hemma, säger Daria.

– Det ska inte vara annorlunda bara för att nån är från ett annat land, tillägger Johanna som själv upplevt ett slags utanförskap.

– Min pappa är svensk och min mamma är från Filippinerna. Det har ofta känts som att jag haft två identiteter. Jag tror att det har bidragit till att jag hoppat på Kompis Sverige. Som person är jag öppen för att träffa nya människor, intresserad av andras kulturer. Att vara det tror jag också bidrar till att man blir mindre fördomsfull mot andra människor.

En rapport från Nya Kompisbyrån och Perspetivo bekräftar en större samhällsnytta. Genom att fråga 966 invandrare kom undersökningen fram till att umgänge med svenska kompisar varit viktigare för en lyckad integration än till exempel SFI. Det ökade känslan av tillhörighet i samhället och man kunde även se ett samband där de med svenska vänner också hade jobb i större utsträckning.

Framöver planerar Johanna och Daria att åka på en resa tillsammans. Kanske en campingövernattning i skärgården eller en weekendresa till utlandet.

– Jag anmälde mig med en vilja om att minska utanförskapet, men framför allt har det här gett mig en genuin vänskap, säger Johanna.