Könsgapet verkar minska – fler män rödgröna

Vid valet 2022 uppmättes den största skillnaden hittills mellan hur svenska män och kvinnor röstade. Fler män lade sin röst på Tidöpartierna som vann valet och en större andel kvinnor röstade på de rödgröna som hamnade i opposition.

I årets riksdagsval är könsgapet fortfarande stort. Men fler män verkar ha rört sig över till oppositionens sida vilket minskat gapet något, enligt de siffror som SVT redovisat i sin vallokalsundersökning, Valu.

Det parti som har ökat mest bland män enligt Valu är Centerpartiet. Det parti som har tappat flest män är SD. Även V, L, KD och MP har ökat något bland män, enligt undersökningen.

Bland kvinnor har Miljöpartiet ökat mest. Även L och V har ökat något. SD har tappat flest kvinnliga väljare.

Om tendensen i undersökningen stämmer har något fler manliga väljare gått åt ett rödgrönt håll, men flest till Centern som beskriver sig som ett grönt liberalt parti.

Är det en liten grön våg bland män som går att ana? Det tror Jenny Thörnberg, gruppledare för Miljöpartiet i Vallentuna, som själv har sett den utvecklingen lokalt i sitt eget parti.

– Fler män i 60-årsåldern och uppåt har blivit medlemmar och aktiva i valrörelsen. Vi har haft flera gubbar som har kommit med i valrörelsen på slutet, som stått i valstugan och sagt ”nu är det dags”. Det har inte varit våra kärnväljare förut, utan kvinnor i min egen ålder. Det gör mig lycklig, säger hon.

Inför förra valet kunde Jenny Thörnberg skämmas när hon berättade att hon var miljöpartist. Stämningen i valstugan kunde nästan bli hotfull, berättar hon.

I årets valrörelse har hon upplevt en helt annan attityd. Klimatet, som enligt undersökningar är en mer ”kvinnlig” än ”manlig” fråga, är något folk har velat prata med henne om.

– Nu har människor kommit fram, klappat mig på axeln och undrat varför inte fler partier vill prata mer om klimatet, säger hon.

Om könsgapet minskar är det en återkommande utveckling som har setts flera gånger historiskt, berättar Julia Hugoson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

– Könsgapet är inte statiskt och har aldrig varit det. Som exempel var män mer vänster än kvinnor på 1970-talet.

Betyder det något för samhället att kvinnor och män röstar olika?

– Ja, det skulle jag säga. Vi har ett politiskt jämställdhetsmål som handlar om jämställd makt och inflytande, som är antaget av hela riksdagen. När kvinnor och män beter sig olika politiskt blir frågan om inflytande över samhällsagendan ännu mer relevant.

Inför valet 2022 visar analyser och sammanställningar att det var mest fokus på mäns viktigaste frågor i media och på politikernas agendor i valrörelsen, berättar Julia Hugoson.

– Vi vet ännu inte hur det har sett ut inför det här valet, men det ska bli spännande att få veta mer om.

Julia Hugoson är också nyfiken på hur det kommer att se ut med representationen av kvinnor och män i svenska kommuner när alla resultat är räknade och klara.

– Under den senaste mandatperioden utgjorde kvinnor 40 procent eller färre av ledamöterna i kommunfullmäktige i 97 kommuner. I endast en kommun, Lekeberg, var män i minoritet.