Rapporten om det schweiziska säkerhetsläget var omstridd redan innan den presenterades i slutet av förra veckan.
Förbundspresidenten, tillika chefen för försvarsdepartementet i Schweiz, Viola Amherd från Die Mitte, har anklagats av opposition från både höger och vänster för att ha utsett en utredningsgrupp främst bestående av Natovurmare – trots att hon själv motsatt sig att landet skulle ansluta till alliansen. Bland utredarna finns bland annat den tidigare militärchefen Philippe Rebord och den tyska diplomaten Wolfgang Ischinger, som tidigare deltagit i Natoförhandlingar.
Kommittén som arbetat med rapporten i ett år har gett förslag på 100 punkter av förändringar i den schweiziska säkerhetspolitiken, varav flera utmanar landets neutralitet som sträcker sig tillbaka till 1500-talet.
En av punkterna som väckt kraftigast reaktioner i landet är den som föreslår att Schweiz ska ha en ”gemensam försvarsförmåga” tillsammans med EU och Nato. Detta efter att Schweiz förbundsråd, regeringen, tidigare i augusti gett grönt ljus åt landets armé att delta i två EU-projekt av militär karaktär, bland annat ett om cyberförsvar.
”Sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes har frågan om neutralitet åter blivit föremål för politisk debatt, både här hemma och utomlands. Trycket växer på Schweiz att klargöra sin ståndpunkt”, skriver utredarna i rapporten.
En majoritet i kommittén står dessutom bakom ett förslag om att den schweiziska neutralitetsprincipen ska formas om, till att mer likna FN:s stadgar, som gör skillnad på ”offer” och ”förövare” i en konflikt, enligt Berner Zeitung.
Laurent Goetschel, är professor i statsvetenskap vid universitetet i Basel och ordförande för forskningsinstitutet Swisspeace. Han säger till DN att det, trots förslagen, inte är aktuellt att Schweiz skulle ge upp sin neutralitet.
– Men det är möjligt att detta leder till små steg närmare Nato och EU, det beror på vad som händer i omvärlden. Försvarsdepartementet trycker tydligt på för den utvecklingen.
Den andra punkten som skapar splittring bland schweizarna handlar om landets vapenindustri, som under de senaste åren backat kraftigt. Mycket beroende på landets restriktioner som förbjuder vapenexport till länder i krig. Reglerna, som de tolkats, hindrar även andra länder som köpt schweiziska vapen att sälja eller skänka dessa vidare till andra nationer som är i krig.
Sedan den ryska invasionen inleddes har flera länder nekats att skänka vapen och annan militärutrustning med Schweiztillverkade komponenter till Ukraina. De schweiziska relationerna med inte bland annat Tyskland har påverkats av restriktionerna.
Lagen som förbjuder schweiziska tillverkare att sälja vapen som via en annan nation hamnar i händerna på ett krigförande land måste bort, anser utredarna.
Enligt Laurent Goetschel överdrivs konsekvenserna av de schweiziska exportrestriktionerna i den inrikespolitiska debatten.
– Restriktionerna har blivit ett politiskt slagträ, men i praktiken har de inte lett till att Schweiz skapat sig fiender i Europa, säger han.
Utredningen föreslår även att landets försvarsutgifter höjs från 0,76 procent av bnp till 1 procent, en nivå som fortfarande är långt under vad Natoländerna spenderar.
Samtliga politiska partier i förbundsförsamlingen fanns representerade i utredningsgruppen, som inte var enig när rapporten presenterades. Två av utredarna hoppade till och med av innan rapporten blev offentlig.
Marionna Schlatter, som deltog från Schweiz gröna parti, säger att ”hela arbetet var en fars”, enligt Berner Zeitung.
Kommittén var utformad så att Viola Amherd fick det resultat hon hoppats på, hävdar Schlatter. Utöver representanter från de sex partierna i förbundsförsamlingen utsåg regeringen 17 utomstående experter till utredningsgruppen.
Högerpopulistiska SVP skriver i ett pressmeddelande att förbundspresidenten vill ”förstöra Schweiz neutralitet” och att hon ”slänger sig i armarna på EU och Nato”.
Viola Amherd slår dock i från sig kritiken. På en pressträff efter att rapporten presenterats sade förbundspresidenten att hon inte känner de flesta i kommittén personligen, och att hon inte vet något om deras politiska ståndpunkter.
– Jag vet inte vad mer som som hade kunnat göras, säger hon om utredningsgruppen, enligt den schweiziska tidningen Blick.
Fakta.Politiken i Schweiz
● Det schweiziska parlamentet kallas för förbundsförsamlingen. Den består av två kammare – nationalrådet och ständerådet. I nationalrådet har olika kantoner olika många ledamöter, beroende på invånarantalet. I ständerådet är posterna fördelade jämnt mellan kantonerna.
● Schweiz regering består av sju personer från landets fyra största partier. De sju medlemmarna utses av parlamentet vart fjärde år. Ett parti måste vara ett av de fyra största vid två val i rad för att få ta plats i regeringen.
● De sju regeringsföreträdarna strävar efter att skapa breda överenskommelser. Regeringens arbete leds av en av de sju medlemmarna, som väljs av parlamentet på årsbasis. Personen fungerar inte som statsöverhuvud – den uppgiften delar hela regeringen på.
Hur många av de kontroversiella förslagen som blir verklighet i Schweiz återstår att se. Om de når förbundsförsamlingen finns där ett betydande stöd för landets neutralitet bland ledamöterna i de två kamrarna. Bland partierna till vänster finns dessutom en stark pacifistisk rörelse.
– Regeringen anklagas för att ta fram förslag utan att de förankrats i parlamentet. Sannolikt har man gjort det för att många av förslagen inte skulle få stöd av en majoritet, säger Laurent Goetschel.
Schweiz har också en stark tradition av folkomröstningar, vilket flera av förslagen kan bli föremål för.
Även om Schweiz inte bidragit med vapen till Ukraina har alpnationen inte hållit sig helt utanför kriget. Efter påtryckningar från omvärlden införde landet ekonomiska sanktioner mot Ryssland under 2022. Schweiz har även ställt sig bakom beslutet att stänga av ryska och belarusiska tjänstemän från den internationella olympiska kommittén, IOK.
