Förra årets koranbränningar i Sverige ledde till våldsamma protester i muslimska länder. Bland annat stormades den svenska ambassaden i Bagdad. Samtidigt bedömdes terrorhotet mot Sverige öka.
Riskerna för Sveriges säkerhet och för svenska intressen utomlands fick regeringen att tillsätta en utredning. Den skulle se över möjligheterna för polisen att ta hänsyn till Sveriges säkerhet när beslut om tillstånd ska tas för allmänna sammankomster, som demonstrationer.
Utredaren Mattias Larsson gör nu bedömningen att reglerna går att utforma så att polisen kan ta hänsyn till Sveriges säkerhet, utan att det strider mot Regeringsformen eller Europarätten.
Tre alternativa förslag läggs fram. Inget förespråkas före de andra.
Det första innebär att polisen, om det är nödvändigt, ska få meddela villkor om tid eller plats eller helt vägra tillstånd i fall då sammankomsten är ägnad att medföra en påtaglig fara för brottslighet i Sverige som hotar landets säkerhet. Till exempel terrordåd. Eller brottslighet som hotar svenska intressen utomlands.
Det andra alternativet innebär att polisen med hänvisning till Sveriges säkerhet ska få besluta om andra villkor än att säga nej till tillstånd, tid eller plats. Till exempel förbud mot vissa gestaltningsformer vid sammankomsten, som att bränna en bok.
Det tredje alternativa förslaget är att inte införa en ny möjlighet för polisen att kunna beakta Sveriges säkerhet när beslut om tillstånd ska tas. I stället ändras reglerna så att polisen får stärkta möjligheter att besluta om villkor för tid och plats för sammankomsten.
Alla tre alternativ innebär dock utökade möjligheter att ställa in en allmän sammankomst om det skulle behövas med hänsyn till liv och hälsa i samband med att demonstrationen genomförs.
Tanken är att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2025.
Regeringen ska nu skicka ut förslaget för synpunkter från myndigheter och organisationer.
