Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom. Ärftlighet påverkar risken att drabbas och den gen som har störst betydelse heter APOE. Alla har denna gen, men det finns tre varianter av den och eftersom man ärver en kopia från vardera föräldern finns det alltså sex möjliga kombinationer. Den kombination som innebär störst risk att utveckla sjukdomen är en dubbelkopia av APOE4-varianten, även kallad APOE4/4.
– De som har en sådan har mellan tio och 15 gånger högre risk att utveckla alzheimers, jämfört med dem som har en dubbelkopia av APOE3-varianten, som är den vanligaste kombinationen i Sverige. Därmed inte sagt att alla som har en dubbelkopia av APOE4 utvecklar alzheimers, men risken är förhöjd, säger Jakob Norgren, forskare på Karolinska institutet, till DN.
De olika varianterna benämns 2,3 och 4. Men rent evolutionärt utvecklades de i omvänd ordning, med fyran först, antagligen för mer än en miljon år sedan.
– Det finns en tanke att de här varianterna utvecklades under olika kostmiljöer. Idén är att fyran utvecklades under en period då våra förfäder åt mycket kött. Det vill säga att den genvarianten är anpassad till en hög köttkonsumtion. Det var den hypotesen vi ville testa, säger Jakob Norgren som är verksam vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.
För att göra det utgick forskarna från SNAC-K (Swedish National Study on Aging and Care, Kungsholmen). Det är en studie som i decennier följt svenska äldre i fyra olika områden, bland annat på Kungsholmen i Stockholm. I SNAC-K rapporterar deltagarna sin kost, samtidigt som deras kognitiva hälsa mäts med jämna mellanrum. Tack vare blodprover går det också att se vilka varianter av APOE-genen deltagarna har.
I Sverige har bara ungefär tre procent av befolkningen APOE4/4, medan betydligt fler, runt var fjärde svensk, bär på APOE3/4-kombinationen. Den vanligaste är APOE3/3 som runt 60 procent har.
Forskarna utgick från 2 100 personer som alla var 60 år eller äldre och som inte hade någon demensdiagnos när studien började. Deltagarna följdes sedan i 15 år, varefter forskarna jämförde deltagarnas köttintag med risken att utveckla Alzheimers sjukdom.
Resultatet, som nu presenteras i tidskriften Jama Network Open, visar att gruppen med genvarianterna APOE3/4 eller APOE4/4 hade en mer än dubbelt så hög demensrisk som personer utan dessa genvarianter vid låg köttkonsumtion. Men bland den femtedel som åt mest kött syntes ingen riskhöjning över huvud taget. Deras risk var lika liten som för dem som hade någon av de andra genvarianterna.
– De som åt mer kött totalt hade en signifikant bättre kognitiv utveckling och lägre demensrisk, jämfört med dem som åt mindre kött. Men bara om de hade genvarianterna APOE3/4 eller APOE4/4. Det vill säga om de hade en hög genetisk risk att utveckla sjukdomen, säger Jakob Norgren.
Hur mycket kött åt de?
– I snitt 870 gram kött per vecka, beräknat på 2000 kalorier dagligt energiintag.
Jakob Norgren och hans kollega Sara Garcia-Ptacek betonar att undersökningen är en så kallad observationsstudie. Något orsakssamband går alltså inte att slå fast. Men enligt dem stärks sambandet av det faktum att de såg en så kallad dos-responseffekt. Ju mer kött deltagarna åt, desto tydligare samband med kognitiv hälsa.
Eftersom en hög köttkonsumtion är ohälsosamt på många andra sätt, sticker resultaten ut. Men enligt forskarna inger studien hopp till alla de som är medvetna om att de har en hög genetisk risk att drabbas, eftersom risken – om sambandet visar sig vara kausalt – går att påverka.
Läs mer:
Ny studie: Så många koppar kaffe kan skydda mot demens
Dåligt minne – skillnaden mellan sjukdomstecken och ofarlig glömska




