Vegoutbudet i butikerna minskar, eko-etiketter säljer sämre och allt fler vill ha kött igen. Renodlade köttkrogar startar upp. Mest extrem i sammanhanget är nyöppnade och trendiga Teuf i Gamla stan. När DN frågar om vi fattat det här rätt, har ni bara en huvudrätt på menyn, så svarar de självsäkert: ”Ja, Entrecôte. Härligt eller hur?”

Problemet är inte bara att köttet är dyrare utan att produktionen inte har hängt med efterfrågan. Under 2025 har slakten av nötdjur i stället minskat med drygt 10 procent första halvåret.

– Det är brist i hela Europa och det går inte ens att importera för att täcka upp. Det är en paradox: priserna är allt högre, men företagen försvinner, säger Åsa Lannhard Öberg, analytiker på Jordbruksverket.

Bakom minskningen ligger långa ledtider och en generationsväxling som hackar.

– Lantbruk tar tid. Det går fort att lägga ned, men långsamt att bygga upp igen, säger Anna Hessle, forskare vid SLU i Skara.

Hon pekar på att antalet dikor, kor för att föda upp kalvar, för slakterierna fortsätter att minska.

– För att få mer kött behöver vi fler köttföretagare. Det tar åratal att öka besättningarna och det behövs kapital för att starta upp, säger Anna Hessle.

Antalet nötdjur är nu färre än 1,4 miljoner.

– Det är färre kor än vad landet hade när mätningarna startade 1866. Vi har tappat halva besättningen sedan 1930-talet, säger Henrik Lander, ordförande för Sveriges nötköttsproducenter och kobonde i Värmland.

Han liksom flera i branschen menar att prisuppgången äntligen ger visst andrum, men att återväxten saknas.

– Vi tappar både kött och öppna landskap och priserna kommer att fortsätta uppåt, säger Henrik Lander.

Trots att köttet blivit dyrare och pekas ut som en klimatbov ökar suget. Isabel Moretti menar att det svenska köttet är konkurrenskraftigt även prismässigt, om man ser till näring och mättnad.

– Kött är inte en dyr produkt i förhållande till vad man får. Det är hållbart, näringsrikt och produceras under världens kanske bästa djurhållningsregler.

– Vegan- och vegetarianism backar. Samtidigt lägger svenskarna nästan 40 procent av sin matbudget på läsk, godis, snacks och alkohol och bara runt 12–14 procent på kött, säger Isabel Moretti.

Enligt Jordbruksverket får lantbrukaren nu cirka 70 kronor kilot för nötkött, men kostnaderna har också ökat. Diesel, el och gödsel till foder har skjutit i höjden, och under flera år låg svenska köttpriser tiotals procent under EU-snittet.

– Våra insatsvaror har ökat dramatiskt i pris, säger Mikaela Jonsson, vice ordförande i LRF och ordförande för förbundets köttdelegation.

– Sverigepriserna ligger under EU-snitt. Tyskland och Irland ligger högre, vilket gör importen ännu dyrare, säger Åsa Lannhard Öberg.

Köttbristen är densamma i stora delar av världen.

– Vi ser underskott inte bara i EU utan även i Nordamerika och Australien. Det är svårt att öka produktionen någonstans, säger Isabel Moretti.

Henrik Lander menar att Sveriges geografi med magra jordar i stora delar av landet talar för mer köttproduktion.

– I mina trakter i Värmland kan man inte leva på att odla spannmål. Gräs och vall växer däremot bra och utan korna växer landskapet igen. Det är bättre att göra mat av gräs än att låta det bli sly, säger han.

EU diskuterar samtidigt ett handelsavtal med Mercosur-länderna i Sydamerika som kan öppna för mer importerat kött.

– Det vore ett bakslag för klimatet. Sydamerikanskt nötkött har ofta 50–80 procent högre klimatpåverkan än svenskt. Här har vi betesmarker, vatten och foder. Vi borde producera mer själva, inte mindre, säger Isabel Moretti.

Försäljningen av ekologiskt kött minskar och enligt dagligvaruhandeln har vegetariska varumärken tappat stort, medan den totala köttkonsumtionen ökade med drygt 2 procent under 2024.

– Många provade vego, men har gått tillbaka till kött. Köttet har blivit en del av vardagen igen, men med mer fokus på kvalitet och ursprung, säger Åsa Lannhard Öberg.

Mitt bland sina kor i Värmland konstaterar Henrik Lander:

– Vi har färre vegetarianer, färre kor och fler hungriga svenskar. Klart att priset går upp.

Fakta.Svenskt kött och import av kött

• Avräkningspriset till lantbrukare för ungtjur ökat i pris från 42 kronor 2019 till 71 kronor 2025. Slakterierna bjuder över varandra.

• Den totala köttkonsumtionen ökade med cirka två procent under 2024. Under första halvåret 2025 minskade dock nötköttslakten med 11,4 procent.

• Köttfärs, fläsk och nöt, har gått upp i pris med 13 procent senaste året, 16 procent ökning för nötfärs.

• Självförsörjning: Cirka 55 procent av nötköttet som konsumeras i Sverige är svenskt. Resten importeras.

• Mercosur är ett handelsblock bestående av Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay. EU ligger långt framme för att sluta ett frihandelsavtal som bland annat omfattar livsmedel. Enligt förslaget skulle Mercosur få exportera omkring 99 000 ton nötkött tullfritt till EU varje år.

Källa: Jordbruksverket, Matpriskollen, EU-kommissionen.

Fakta.Köttet och klimatet

En vuxen ko kan släppa ut 100–200 liter metan per dag. Det beror framför allt på att kor släpper ut metan, en växthusgas som är mer klimatpåverkande än koldioxid.

Metanet bildas i idisslarnas matsmältning när bakterier bryter ned gräs och foder i vommen. Gasen kommer ut genom rapar, och i mindre grad genom fisar.

I Sverige står hela jordbruket för omkring 13 procent av landets växthusgasutsläpp, varav ungefär hälften kommer från nötkreatur.

Källa: Livsmedelsverket, Svenskt kött och Naturskyddsföreningen.

Läs mer:

Kommer det gå att äta kött med gott klimatsamvete?

Veganinfluerarens köttresa: ”Jag fick mordhot”

Tre nytestade krogar med kött på menyn

Veganprofilen som vägrar trenddöden: ”Har svårt att förstå”

Share.
Exit mobile version