Efter många år med ett ökande antal misstänkta matcher märktes under 2024 en tydlig minskning. Det schweiziska företaget Sportradar, som monitorerar spelmarknaden, har granskat drygt 850 000 matcher i 70 idrotter. Av dessa var 1 108 misstänkta, en nedgång med 17 procent jämfört med 2023.
I Europa är nedgången särskilt tydlig. Sportradar noterade 439 misstänkta matcher under fjolåret, en minskning med 36 procent.
Fotbollen, den sport som är mest drabbad, visar på en nedgång med 18 procent.
I Sverige har den positiva trenden varit tydlig de senaste åren. Från att 2019 ha haft 47 misstänkta fotbollsmatcher och varit det tredje mest drabbade landet i Europa sjönk antalet 2023 till nio. I fjol rapporterades endast tre matcher, alla med den lägre misstankegraden.
Dan Korhonen, integrity officer på Riksidrottsförbundet, anser att man bör vara försiktig med att tala om ett trendbrott, men tror att de åtgärder som vidtagits i Sverige har fått effekt.
– Vi har faktiskt gjort ett bra jobb och flyttat fram positionerna på flera håll när det gäller lagstiftning, utbildning och medvetande om det här problemet. Vi har till exempel tagit bort spel på lägre divisioner, säger Korhonen och pekar också på att Sverige nyligen undertecknade Europarådets konvention mot matchfixning.
Samtidigt är Korhonen, med en bakgrund på statliga Svenska Spel, övertygad om att kriminella nätverk fortsätter att se matchfixning och spelmarknaden som en lukrativ inkomstkälla. En teori kring nedgången är att matchfixarna förfinat sina metoder och i större utsträckning använder sig av den illegala spelmarknaden och bolag som inte är listade hos företag som Sportradar och därmed inte övervakas.
Korhonen säger att man från svensk idrotts sida är medveten om att man inte upptäcker allt och att det vore naivt att tro att det inte förekommer försök till matchfixning i de högsta svenska serierna.
Han pekar på exemplet IFK Göteborg–AIK 2017, där AIK:s målvakt Kenny Stamatopoulos erbjöds flera miljoner för att rigga stormatchen. Om matchfixare är beredda att betala en spelare flera miljoner måste brottsvinsterna vara betydligt större och då ”gömmer” matchfixarna sina insatser i ligor med hög spelomsättning, som till exempel allsvenskan och superettan.
– När man lyssnar på personer som varit involverade i sådan här verksamhet säger de sig ha koll på företag som Sportradars övervakningsverktyg och att de hela tiden försöker gå under radarn, säger Korhonen.
Regeringen gav nyligen tio miljoner till Riksidrottsförbundet för kampen mot kriminalitet inom idrotten. Ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter är ett sätt att se till de positiva siffrorna kring riggade matcher håller i sig.
